- Project Runeberg -  Individualism och uppfostran /
4

(1903) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Individualism och uppfostran - 1 - 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

något. Så öfvervinnas hos mången de människovänliga känslorna
af de människofientliga, hatet blir starkare än kärleken.

Men på hat kan i längden ingen lefva. Tvärtom: hatet är
ett gift, jämförligt med alkohol och morfin. Den som engång
blifvit van att berusa sig därmed, han behöfver allt starkare och
starkare doser, tills slutligen hela organismen är förstörd.

Kärlek däremot är för den andliga hälsan hvad solsken och
frisk luft äro för kroppen: utan kärlek kan anden ej lefva.
Nåväl — kan man då undra öfver att ungdomen i våra dagar
känner sig behöfva kärlek och söker den på det enda område där
den kan finnas hel, oförgiftad af hatet: i förhållandet mellan man
och kvinna? Och är det att undra öfver om ungdomen stormar
mot allt som kan hindra njutandet af denna kärlekens fröjd?

Så tolkar jag uppkomsten af de drag man funnit utmärkande
för vår tids ungdom eller åtminstone en del däraf. Jag har
därmed ej velat döma, utan blott karakterisera. Själf ett tidens barn,
har jag ock djupt känt dess disharmonier, känt huru svårt man i
våra dagar har att värja sig mot all den bitterhet och misströstan,
som från alla sidor stormar in i det egna hjärtat och hotar att
taga det fånget. Därför dömer jag ingen. Och jag skulle tiga,
om jag ej kunde annat än klaga. Men det är min öfvertygelse,
att ju djupare den själanöd blir, i hvilken människorna stå, ju
mer de lära sig förstå den gapande tomhet som det andliga lifvet
visar i vår tid, dess förr och kraftigare skall en sträfvan vakna
att vinna tillbaka hvad som tyckes vara förloradt: en stor
enhetlig uppfattning af lifvet och dess ändamål.

2.



Men för att ens kunna sträfva åt detta håll måste man
främst känna orsaken till det nuvarande upplösningstillståndet.

Denna framträder kanske klarast inom vetenskapen;
åtminstone kan den där med mest lugn betraktas och diskuteras.

För ett halft sekel tillbaka kunde man ännu tala om en
allmän vetenskaplig metod. Vetenskap, det var för denna tid
bildande af begrepp, hvilka inbördes ägde ett logiskt sammanhang,
antingen såsom öfver- och underordnade, eller såsom motsatta och
uteslutande hvarandra. Begreppen åter bildades genom att ur
flere företeelser uttaga och fasthålla det likartade, med
bortlämnande af, abstraherande från det olikartade. Så fick man t. ex. i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 4 22:15:05 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/induppfo/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free