- Project Runeberg -  Individualism och uppfostran /
8

(1903) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Individualism och uppfostran - 2 - 3

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Liknande företeelser möta oss oupphörligt på samhällslifvets
område, fastän de flesta människor ej tyckas märka detta. Men
för den hvilken, som jag gjort, i tjugu år legat i krig mot sådana
oförsiktigt bildade samhälleliga kategorier, framstår det klart huru
förfaringssättet äfven här visar en brytning mellan gammalt och
nytt. Å ena sidan erkännes ej mera något band på individens
öfvertygelse: enhvar vill, i teorin, ha rätt att hysa sin egen åsikt.
Men å andra sidan glömma de flesta att deras åsikt, just därför
att den är individuell, icke kan göra anspråk på allmängiltighet,
och att detta anspråk ej heller blir mera berättigadt om tio,
hundra eller tusen tänka lika. Jag har i broskyren Samkänslan och
dess yttringar i Finland
sökt uppvisa huru detta förfaringssätt
verkat under språkstriden; och samma tillvägagående visar sig
allt fortfarande i de nya meningsskiljaktigheter som uppstått. Men
det torde finnas förklarligt att jag ej vill rifva i sår som blöda...

Nog af: den tid vi lefva i visar oss „individualismen“ som
genomgående drag både i vetenskap och lif — och vi kunde gärna
tillägga i religionen; ty det är de med anspråk på allmängiltighet
framträdande dogmatiska satserna som förlorat sin makt öfver
människornas sinnen; men många människor ha dock sin egen
religion, fastän här just känslan af att den är individuell
vanligtvis afhåller dem från att uttala hvad de tänka. Där åter denna
individualism drifver till uttalanden af åsikter, där slår den
oupphörligt öfver i sin motsats, sträfvan att binda andra vid den åsikt
man själf hyser; och härur följa åter ofördragsamhet och hat.

3.



Huru skall då uppfostraren förhålla sig, ifall han vill hos
ungdomen motarbeta individualismens ensidigheter?

Han måste, menar jag, främst klargöra sin egen ställning
till dessa ensidigheter.

Tidens ur kan ej vridas tillbaka till den gamla
uppfattningen, och kompromissandet mellan det gamla och det nya leder,
som vi ha sett, ej heller till målet. Återstår att se hvart man
kan komma, om man energiskt och konsekvent fullföljer det nya
åskådningssättet.

Vid första påseendet förefaller resultatet skrämmande nog.
Om ingen skall för sin eller sina meningsfränders åsikt få göra
anspråk på allmängiltighet, så upplöser sig ju allt i enskilda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 4 22:15:05 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/induppfo/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free