Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Raka stänger och balkar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Raka stänger och balkar
känningen. Man skiljer emellertid emellan
vanliga och exceptionella belastningsfall.
Med vanliga belastningsfall förstås så*
dana belastningskombinationer, som ofta
kunna förekomma, såsom:
ständig belastning tillsammans med till*
fällig vertikal belastning jämte förekom*
mande dynamiskt tillskott samt centri*
fugalkraft och enstaka sidokraft (stöt)
ävensom vattentryck inom normalt före*
kommande vattenståndsgränser. Vissa un*
dantag härifrån äro givna i bestämmel*
serna för olika slag av byggnadsverk, så*
som ensidig snö å husbyggnader och väg*
vält å vägbroar, vilka hänföras till excep*
tionella belastningsfall. Tab. 2:4.
Med exceptionella belastningsfall förstås
sådana belastningskombinationer, som
mera sällan eller med mindre sannolikhet
kunna förekomma med full intensitet, dvs.
då hänsyn tages utom till ovannämnda,
ofta förekommande belastningar jämväl
till vindtryck, bromskraft, temperaturänd*
ringar och vattentryck utanför normalt
förekommande vattenståndsgränser. Be*
träffande vattenbyggnader skola vissa be*
lastningar hänföras till vanliga eller excep*
tionella belastningsfall enligt de grunder,
som angivas i bestämmelserna för dylika
byggnadsverk.
Kap. 3. Raka stänger och
balkar (prismatiska kroppar)
Bestämning av inre krafter o. moment
Beteckningar:
F=kraft
Fx Fy Fz—kraftkomponenter
Mx My Mz=moment vridande kring x, y
och z*axlarna
Mb=böjande moment
Mf = vridande moment
Grundbegrepp. Stänger och balkar äro de
vanligaste elementen i en konstruktions
uppbyggnad. De utgöra de viktigaste be*
ståndsdelarna i fackverk, ramverk och
maskinkonstruktioner.
En stång eller balk kan helt allmänt
tjäna som bärare av ett godtyckligt rymd*
kraftsystem.
Hållfasthetslärans uppgift är, att vid
givet yttre kraftsystem draga slutsatser om
de i kroppens inre uppväckta spänningar*
nas storlek. Den allmänna principen här*
vid är, att man tänker sig kroppen delad
genom ett snitt och undersöker vilken inre
kraft — snittresultant — som erfordras för
att den avskurna delen skall befinna sig i
jämvikt. I undantagsfall utgöres snitt*
resultanten av ett rent böjande eller vri*
dande moment. På grund av lagen om
verkan och återverkan är snittresultanten
lika stor och motriktad i snittets båda ytor.
Snittresultanten kan bestämmas analy*
tiskt eller grafiskt ur endera delens jäm*
viktsvillkor enligt de grunder, som finnas
angivna inom mekaniken. Man kan även,
i stället för att behandla detta jämvikts*
problem, tänka sig de på ena sidan om
snittet verkande krafterna reducerade till
snittytan, varvid den i snittet angripande
resultanten erhålles (lika stor som, men
motriktad snittresultanten).
Snittresultanten F (fig. 3/1) kan upp*
delas i en axiell komponent 5 (drag* eller
tryckkraft) samt en komponent T, som lig*
ger i tvärsnittets plan (skjuvkraft, tvär*
kraft, avskärningskraft).
Om verkningslinjen för snittresultan*
tens axiella komponent 5 sammanfaller
ALLMÄNNA DELEN
325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
