Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÅLLFASTHETSLÄRA
med balkens tyngdpunktsaxel ger 5 upp?
hov till ren dragning eller tryck. I det
allmänna fallet går den axiella kompo?
nentens verkningslinje ej genom sektio?
nens tyngdpunkt och förorsakar härvid
excentrisk dragning eller tryck. I detta
fall kan man tänka sig den axiella kompo?
nenten ersatt med en lika stor axiell kraft
angripande i sektionens tyngdpunkt och
ett inre böjande moment Mb.
Om verkningslinjen för skjuvkraften T
går genom en viss punkt — skjuvcentrum
—belägen i tvärsnittets plan, böjes balken
kring en tyngdpunktslinje i tvärsnittet —
böjaxel. Om skjuvkraftens verkningslinje
icke går genom skjuvcentrum inträder för?
utom böjningen en vridning kring en
axiell linje genom sektionens vridcentrum.
«
Sats. Skjuvcentrum och vridcentrum sam?
manfalla alltid.
I en sektion, som har två symmetri?
linjer (t. ex. cirkulär eller rektangulär
sektion), sammanfaller sektionens skjuv?
centrum och tyngdpunkt med sektionens
mittpunkt. Vid t. ex. U?balkar eller L?järn
sammanfalla däremot icke sektionens
skjuvcentrum och tyngdpunkt.
Skjuvkraften T kan tänkas ersatt med
en lika stor, parallell skjuvkraft, vars verk?
ningslinje går genom sektionens skjuv?
centrum och ett vridande moment Mt.
De yttre krafterna giva sålunda upphov
till en dragkraft S, angripande i sektio?
nens tyngdpunkt (negativ vid tryck), en
skjuvkraft T, angripande i sektionens
skjuvcentrum, ett inre böjande moment
Mb och ett inre vridande moment Mt.
Med böjande moment förstås sådana
moment, vilkas verkningslinjer äro vinkel?
räta mot balkens längdriktning.
Med vridande moment förstås sådana
moment, vilkas verkningslinjer samman?
falla med balkens längdriktning.
Om Zt är avståndet från sektionens
tyngdpunkt till dragkraften 5 och l2 är
avståndet från sektionens skjuvcentrum till
skjuvkraften T blir
Mb = hS;Mt = l2S
I varje sektion finnes tvenne mot var?
andra vinkelräta riktningar, huvudtrög=
hetsaxlarna, kring vilka böjstyvheten
är störst resp. minst. Om dragkraften
5 angriper på en av sektionens huvudtrög?
hetsaxlar sker utböjningen i de angri?
pande krafternas plan, dvs. sammanfalla
Mb:s verkningslinje och sektionens böj?
axel. Om det böjande momentet ej
verkar kring en av sektionens huvudtrög?
hetsaxlar inträder skev böjning. Balken
utböjes härvid även i sidled, dvs. snett
mot böjande momentets plan.
Diagram över inre krafter och moment
Vid elastiska kroppar ändras i allmänhet
det elastiska tillståndet, om kraften för?
flyttas längs sin verkningslinje. Mekani?
kens lagar om reduktion av kraftsystem,
som gälla för stela kroppar, kunna så?
lunda inte okritiskt tillämpas på elastiska
kroppar. Vid uppställande av jämvikts?
villkor kunna emellertid samma lagar an?
vändas för stela och elastiska kroppar,
enär de elastiska deformationernas inver?
kan på jämviktstillståndet kan försummas.
De gälla sålunda även för jämvikten av en
genom tänkt snitt avskuren del av balken.
De inre krafterna och momenten kunna
åskådliggöras genom diagram. Sådana
diagram erhållas om snittets läge anta?
ges variera från balkens ena ända till
den andra, och de uppträdande inre
krafterna och momenten avsättas vinkel?
rätt mot balken vid den sektion, till vilken
de höra.
Ex.: Axel åverkad av snett verkande kraft,
(fig. 3/2). I punkten C, som är fast för?
bunden med axeln, angriper en kraft med
godtycklig riktning. F uppdelas i kompo?
nenter i axiell led F samt i tvärriktnin?
garna Fy resp. Fz. För enkelhets skull ha
326
INGENJÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
