Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÅLLFASTHETSLÄRA
Böjpåkänningen, dvs. den största i tvär?
sektionens uppträdande drag* eller tryck*
spänningen, erhålles då ur likheten
M
W
(3:32)
En bestämning av tyngdpunktens läge samt
tvärsnittets huvudtröghetsmoment sker en*
ligt grunder som återfinnas under avsnit*
tet för mekanik s. 241 och s. 267. Trög=
hetsmomentet för tekniskt viktiga ytor
återfinnes på s. 269.
Om sektionen äger en symmetrilinje,
måste den ena huvudtröghetsaxeln falla
längs denna symmetrilinje. Om tröghets*
momentet är lika stort kring tvenne tyngd*
punktslinjer måste tröghetsmomentet för
varje annan linje genom tyngdpunkten ha
samma värde. Varje tyngdpunktslinje är
härvid en huvudtröghetsaxel. Detta gäller
exempelvis om tvärsektionen utgöres av en
liksidig månghörning (liksidig triangel,
kvadrat etc.).
Vid rektankulär sektion är
12’ 6
varvid b = sektionens bredd i y*riktningen,
h = sektionens höjd i z=riktningen.
Vid cirkulär sektion är
ttD4 ti D3
!=-=-• W=~—
64 ’ 32
varvid D = sektionens diameter.
Vid cirkulär hålsektion är
z_ n(D*-d*) w=
-d*)
64
32 D
varvid D och d äro sektionens ytter* och
innerdiameter.
Tabellvärden å tröghetsmomentet och
böjmotstånd för rundjärn återfinnas å s.
360. För normalprofiler se Materiallära,
kap. 3 under »Lagerförda järn* och stål*
produkter».
Skev böjning
Beteckningar:
f, v = huvudtröghetsaxlar genom tyngd*
punkten
a = momentvektorns vinkel med
axeln
/? = böjaxelns vinkel med ?7*axeln
Af,y=böjande momentet M:s kompo*
nenter i £* och ^riktningarna
/|; Irj=tröghetsmoment kring £* och ??*
axlarna.
Vid skev böjning bildar momentvektorn
en viss vinkel a med sektionens huvud*
tröghetsaxel r]. Den neutrala linjen (böj*
axeln) kan härvid konstrueras på föl*
jande sätt. Momentet uppdelas i kom*
ponenterna M^ och Mg böjande kring
huvudtröghetsaxlarna. Dessa komponen*
ter giva upphov till böjning av balken
kring rj* och f*axlarna. Längs rjf och
axlarna avsättas tvenne sträckor som äro
proportionella mot motsvarande krök*
ningar, dvs. mot
M.
Mt
resp.
Fig. 3/28.
350
INGENJÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
