Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Raka stänger och balkar
Verklig yta Reducerad yta
Fig. 3/30.
Böjpåkänningen
i materialet 1 blir
M 14 M
’re/*1"!!
Böjpåkänningen i materialet 2 blir
o, = ni
■ n2
M
K ed
20 M^
= 11 a3
den ena av dessa påkänningar är en drag?
spänning, den andra en tryckspänning.
Ex.: En rektangulär sektion av betong är
armerad med ett armeringsjärn på avstån?
det h från den dragna sidan av balken
(fig. 3/31). Vid beräkning av påkänningarna
förutsättes att betongen ej kan upptaga
några dragspänningar, dvs. att endast den
del av betongen som upptager tryckspän?
ningar är verksam. Om man reducerar
ytan till betong blir reduktionsfaktorerna
E-
för betong och järn nh=l\ n;= -=f. Böj?
Eb
axelns läge z bestämmes genom en mo?
mentekvation kring böjaxeln I—I.
6(a—2) • a-^=niÄj(z-h)
Den verksamma betongsektionens trög?
hetsmoment med avseende på böjaxeln
1—1 är
t Ka-z?
Lb~ 3
Armeringsjärnets tröghetsmoment med av?
seende på böjningsaxeln I—I antages
vara Zy.
z
Fig. 3/31. ■
Det reducerade tröghetsmomentet blir då
Ired = Ib + niIi
Beräkningen sker i övrigt såsom i före?
gående exempel.
Beräkning av skjuvspänningarna i
tvärsnittet. Skjuvcentrums läge
Beteckningar:
A = tvärsnittsarea
a, b, h = längd? och höjdmått
Z = avståndet mellan tyngdpunkten
och skjuvcentrum
5= statiska momentet av den utan?
för 2?koordinaten belägna delen
av tvärsnittsytan kring böjaxeln
t~- godstjocklek
T = skjuvkraft (tvärkraft) i tvärsnittet
rxy; rjc2 = skjuvspänningskomponenter i
tvärsnittets y? och z?riktningar
y = böjaxel
xz = angripande krafternas plan.
Om sektionen har en symmetrilinje, lig?
ger skjuvcentrum på denna linje. Den i en
viss punkt (yz) av tvärsnittet verksamma
skjuvspänningen har två komponenter ?xz
verkande i z?axelns riktning och r ver?
kände i y?axelns riktning (fig. 3/32).
_T5
(36)
t ts a
xy xz &
varvid a är den resulterande skjuvspän?
ningens lutningsvinkel mot z?axeln, b är
sektionsbredden i det betraktade höjdläget,
ALLMÄNNA DELEN
23
353
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
