Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statiskt bestämda plana fackverk
Fig. 4/1. Knutpunktsmetoden.
Vanligen böra stödkrafterna bestämmas,
innan stångkrafterna beräknas.
Knutpunktsmetoden. Denna metod är i
allmänhet ej lämplig för bestämning av
alla stångkrafter i ett fackverk, men är
ibland bekväm att använda vid beräkning
av enstaka stängers krafter.
Man tänker sig knutpunkterna lösskurna
samt uppskriver de två projektionsekva*
tionerna, som gälla för varje knutpunkt.
För knutpunkterna E och G i fackverket
fig. 4/1 erhålles t. ex.
† Sb = F, och a— S4=S8 resp. † S9 =
=0 och — S6=S10
Även krafterna i stängerna 1 och 2 kunna
lätt beräknas. De fås ur jämviktsekvationer
för knutpunkt C
| Si = — F\ eos « och—*-S2=F2 sin a
Även i många andra fall kan metoden
med fördel användas.
Ritters momentmetod. Även denna metod
lämpar sig bäst för bestämning av enstaka
stångkrafter.
Fackverket tänkes delat i två delar me*
delst ett snitt, som skär den stång vars
kraft skall bestämmas. Snittet får förutom
denna stång endast avskära stänger, vil*
kas riktningslinjer råkas i en och samma
punkt, kallad den sökta stångkraftens
Fig. 4/2. Ritters momentmetod.
momentpunkt. Denna punkt får ej ligga
på den sökta stångkraftens verknings*
linje. För en av de två delar, vari snittet
delar fackverket, uppställes en moment*
ekvation kring den sökta stångkraftens
momentpunkt. Ekvationen innehåller en
enda obekant. Det kan inträffa, att mo*
mentpunkten faller oändligt långt bort.
Alla skurna stänger, vars krafter ej sökas,
äro då parallella. Momentekvationen ut*
bytes i så fall mot en projektionsekvation,
varvid man projicierar på en riktning, vin*
kelrät mot de parallella stängerna. Även
den så erhållna ekvationen innehåller som
enda obekant den sökta stångkraften. Det
är just detta, som är utmärkande för Rit=
ters metod. Det är inte alltid möjligt att
lägga ett ritterskt snitt genom ett statiskt
bestämt fackverk.
Nedanstående exempel visar använd*
ningen av såväl knutpunktsmetoden som
Ritters metod.
Ex.: Analytisk bestämning av stångkraf*
terna i ett fackverk belastat enligt fig. 4/2.
Först bestämmas upplagstrycken, som
båda måste vara vertikala. Med t. ex. en
momentekvation kring B fås A = 12 tf och
en vertikal projektionsekvation ger sedan
B= 12 tf.
Knutpunktsmetoden tillämpad på knut*
punkt C ger 53 = 8 tf och S2 = S6
På samma sätt fås för knutpunkt E: S3’=
= 4 tf och S6’ = S2’
ALLMÄNNA DELEN
24
369
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
