Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNNA TEKNISKA MÄTNINGAR
Fig. 2/9. Principen för
Zeiss’ optimeter.
osv., dels sådana, där själva mätanord*
ningen är av optisk natur, såsom vid opti*
metern eller Mårtens tensometer.
Principen för Zeiss’ optimeter framgår av
fig. 2/9, instrumentets yttre av fig. 2/10.
Det föremål A, som skall mätas, får
härvid vrida en spegel Sp, varvid den i
okularet iakttagna bilden av den belysta
skalan S förskjutes mot en fast index.
Fig. 2/10. Zeiss’ optimeter.
Med hjälp av denna optiska utväxlings*
anordning uppnår man en förstoring av
c:a 1000 gånger och en avläsningsnog*
grannhet av 0,2 Mätområdet är 0,2 mm.
Vid Zeiss’ ultraoptimeter låter man ljuset
reflekteras två gånger mot den vridbara
spegeln och kan på så vis öka förstoringen
ytterligare 5 gånger, alltså till c:a 5 000
gånger.
Mårtens tensometer användes för töjnings*
mätningar inom hållfasthetsläran. Den
består av två eggar, den ena fast, den
andra vridbar, monterade så, att avstån*
det mellan den fasta eggen och den vrid*
bara eggens axel är fixerat (mätlängden).
På den vridbara eggens axel sitter en spe*
gel, vars rörelse avläses med kikare och
skala (se avd. Vinkelmätning). Vid töj*
ningsmätningen tryckas eggarna mot mät*
kroppens yta, och vid dennas töjning vri*
der sig den rörliga eggen. Denna vridning
blir ett mått på objektets töjning på en
sträcka = mätlängden.
Mätmikroskopet är inom den andra grup*
pen av optiska mätinstrument det enklaste
(fig. 2/11).
Fig. 2/11. Mätmikroskop.
424
INGEN 1ÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
