Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Längdmätning
Det är ett vanligt mikroskop med hår?
kors, vars tub medelst en noggrant ut*
förd skruv är förskjutbar i horisontell led.
Skruvens längdskala är i allmänhet delad
i hela eller halva millimetrar, dess cirkel®
skala i hundradels millimetrar. Mätområs
det brukar ej vara över 50 mm.
Det s. k. koordinatmikroskopet är ett
mätmikroskop, där bordet kan mätbart
förflyttas i två mot varandra vinkelräta
riktningar. Härigenom blir det möjligt att
noggrant bestämma en punkts läge reläs
tivt dessa riktningar som koordinataxlar.
Vid mätning av små föremål, som bes
traktas i mikroskop, användes en s. k.
okularskala, som bringas att sammanfalla
med den av objektivet alstrade bilden av
föremålet. Den kalibreras med hjälp av en
objektmikrometer, en 1 mm lång, i tions
dels eller hundradels mm delad skala,
som lägges under mikroskopet istället för
föremålet och betraktas samtidigt som
okularskalan. Vid mikroskop med konstant
förstoring hos objektivet (t. ex. Brinells
mikroskopet för mätning av kulintryck
vid hårdhetsbestämning) kan man unds
vara objektmikrometern.
Ett annat hjälpmedel vid mätning i
mikroskop är okularmikrometerskruven,
varmed man kan förflytta okularets hårs
kors mellan två punkter på objektbilden.
Dessa punkters avstånd från varandra ers
hålles då genom att dividera avläsningen
på mikrometerskruven med objektivets
förstoring. Kalibreringen sker med objekts
mikrometer.
Komparatorn (fig. 2/12) bygger på sams
ma princip som mätmikroskopet. Instrus
mentets mikroskop kan därvid antingen
vara fast, varvid mätbordet är förskjutbart
med en skruv med längds och cirkelskala,
eller också är det själv flyttbart på samma
sätt.
För jämförelse mellan skalor speciellt
inrättade komparatorer ha två mikroskop,
Fig. 2/12. Komparator med två mikroskop.
vilka antingen kunna vara anordnade
efter varandra (fig. 2/13 a), så att man i det
ena betraktar normalskalan, i det andra
provskalan (longitudinalkomparator), eller
bredvid varandra (transversalkomparator,
fig. 2/13 b).
Komparatorn användes mycket inom
fysiken för uppmätning av spektrogram
och liknande fotografiska upptagningar.
Den högsta mätnoggrannhet, man kan få
med dessa instrument, är 0,2
Fig. 2/13 a. Principen för
longitudinalkom-parator.
Fig. 2/13 b. Principen för transversalkom=
parator.
ALLMÄNNA DELEN
425
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
