Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tid- och hastighetsmätning; mätning av snabba förlopp
Fig. 7/5. Koppling med urladdningskon=
densator och elektrometer.
ning vid förloppets början är Vl} vid dets
tas slut V2, så är
RClg
Vl
(4)
Även här kunna ett flertal olika kopp?
lingar användas. Den enklaste framgår av
fig. 7/5.
Spänningsmätningen sker med elektro?
meter, men en ballistisk galvanometer kan
också användas för bestämning av ladd*
ningen Q, varur V erhålles enligt Q=CV.
Slutligen visar fig. 7/6 den s. k. tidtrans?
formatorn, som i detta exempel användes
för mätning av tändfördröjningen i en
gniststräcka.
Då 5 slutes, kommer kondensatorn C,
innan gnistan tänt, att uppladdas av spän?
ningen Et—E2, vilken väljes så stor, att
ventilröret Vt arbetar med mättningsström
it. Då gnistan tänder, sjunker spänningen
över gnistgapet så mycket, att det mot
ventilrörets Vt strömriktning kopplade bat?
teriet E, förhindrar vidare uppladdning av
kondensatorn C. Denna börjar i stället ur?
laddas över ventilröret V2, vilket tack
vare batteriet E3 arbetar med sin mätt?
ningsström i2. (I själva verket börjar ur?
laddningen redan samtidigt med uppladd?
ningen, men uppladdningstiden göres så
kort jämförd med tiden för urladdningen,
att det härav förorsakade felet kan för?
summas.) Spänningen över kondensatorn
C kan över en förstärkare tillföras ett
registrerande instrument, varmed urladd?
ningstiden kan bestämmas. Denna förhåls
ler sig till uppladdningstiden som ix’.u.
Fig. 7i6. Kopplingsschema för tidstrans=
formator.
Detta förhållande kan vid god isolation
hos C och V2 göras så stort som 108:1, så
att tider ned till 0,03 ps. kunna mätas.
Gränsen sättes av trögheten hos Vx.
Litteratur: C. Cranz, Instrumente zur Mes?
sung kleiner Zeitintervalle, Handbuch der
Physik, band 2, Berlin 1926, s. 220—234.
ATM V 142-1, V 142-2, V 142-3, V
142-5, J 151-1, J 151-2, J 152-1, J
152-2, J 153-1, J 153—2, J 153-3, J
153-4, J 154-2, J 154-3, J 154-4.
Hastighetsmätning
Translationshastigheter hos fasta kroppar
bestämmas ur en längd? och en tidmät?
ning. Den senare kan ske enligt någon
av de i föreg, avsnitt angivna metoderna.
Hastigheter hos strömmande vätskor
och gaser bestämmas enligt någon av de
i Kap. 6. Mätning av strömmande vätskor,
gaser och ångor nämnda metoderna (pitot?
rör, hydrometriska flyglar, anemometrar
etc.).
För mätning av rotationshastigheter hos mo?
torer m. m. finnas olika metoder och
apparater utarbetade. De viktigaste äro:
1. Mekaniska tachometrar, vilka ha for?
men av ett ur med en utskjutande axel?
ända. Denna tryckes mot ena ändan på
den axel, vars rotationshastighet skall
mätas, varvid en centrifugalpendel gör
utslag. Detta utslag överföres genom en
ALLMÄNNA DELEN
29
449
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
