Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Temperaturmätning
Rühle, Messgeräte im Industriebetrieb,
Springer, Berlin 1936, s. 131—135. ATM
J 221-1, J 222—1, J 223—1.
Termoelement
Principen för termoelement framgår av
fig. 8/3.
Tvenne trådar EJ* och E2P av olika me*
taller eller legeringar äro hoplödda (hop*
svetsade) i punkten P. Om denna punkt
hålles vid temperaturen t, och punkterna
Et och E2, i vilka tilledningstrådarna till
millivoltmetern mV äro anslutna, hållas
vid samma temperatur t0, uppstår mellan
punkterna Ey och en elektromotorisk
kraft E, som är en funktion av tempera*
turerna tf och f0. Instrumentet graderas
för driftsmätningar m. m. direkt i °C.
Metallerna kunna ordnas i en s. k. ter*
moelektrisk spänningskedja, där varje me*
tall gentemot en för hela serien gemen*
sam jämförelsemetall ger en större termo*
emk än den närmast föregående. De
yttersta elementen i kedjan äro vismut och
antimon. Ur synpunkten av största möj*
liga känslighet vore det alltså önskvärt att
sammansätta ett termoelement av två me*
taller, som ligga långt från varandra i
serien. De övriga krav man ställer på ett
termoelement för tekniskt bruk göra emel*
lertid, att man ej kan välja elementmetal*
lerna enbart efter de termoelektriska egen*
skaperna. På ett praktiskt användbart ter*
moelement ställas främst följande krav:
1. Elementmetallerna måste (till en viss
högsta temperatur) vara beständiga och
oföränderliga vid långvarig användning.
2. Olika element av samma metaller skola
ge samma emk.
3. Emk:n skall vara så stor som möjligt
och variera kontinuerligt med tempe*
raturen.
4. Elementmetallerna skola betinga ett
måttligt pris.
Fig. 8/3. Principen för termoelement.
Nedan följer en sammanställning över
vanligare elementkombinationer med upp*
gift om deras emk för olika temperaturer
i tab. 8:3.
Oädla metaller:
Koppar*konstantan (60 % Cu,40%Ni),
—200 °C till 600 °C.
Järn*konstantan, —200° till 700° C.
Nickelkrom (ca 10 % Cr) —konstantan,
till 700° C.
Nickel*nickelkrom, till 1 100° C.
Chromel (89 % Ni, 10 % Cr, l,o % Fe)
— alumel (94 % Ni, 2 % Al, 1 % Si,
2,5 % Mn), (Hoskins element), —200°
till 1 200° C.
Ädla metaller:
Guld + palladium + platina — Platinarho*
dium (Pallaplat), Heraeus legering 32/40,
till 1 250°.
Platina*platinarhodium (10 % Rh), till
1600°.
Elementtrådarna måste hållas isolerade
från varandra och dessutom i allmänhet
skyddas för inverkan av gaser m. m. Man
omger därför varje tråd för sig med
skyddsrör av kvaits eller pytagorasmassa
och dessutom ofta hela elementet med ett
ytterligare skyddsrör av något beständigt
material. Tab. 8:4 ger (enligt Siemens och
Halske) exempel på några i angivna fall
användbara material.
Till slut skola ett par felkällor, som
kunna uppträda vid termoelement, något
beröras.
ALLMÄNNA DELEN
30
465
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
