Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Temperaturmätning
Den ena är temperaturvariationer hos
kalla lödstället (Eu E, i fig. 8/3). Dessa eli*
mineras genom att man håller detta ställe
vid en viss konstant temperatur, t. ex. isens
smältpunkt eller någon annan temperatur,
som kan hållas konstant med en termostat.
Utan att använda sådana anordningar kan
man minska denna felkälla genom att till
instrumentet använda tilledningstrådar av
tvenne oädla legeringar, vilka i förhål*
lande till elementmetallerna ha termokraf*
ten noll omkring rumstemperatur. Häri*
genom blir det i stället för elementtrå*
darnas ändpunkter instrumentets anslut*
ningsklämmor, som skola ha konstant tem*
peratur, vilket i allmänhet kan åstadkom*
mas med större noggrannhet. Genom att
använda dylika s. k. kompensationstrådar,
vilka alltid medlevereras för industriellt
bruk avsedda termoelement, spar man
också på de ofta dyrbara elementlege*
ringarna.
Kunna variationer i kalla lödställets tem*
peratur icke undvikas, kan man korrigera
den avlästa temperaturen med en kvanti*
tet t, som anges av formeln
t=k(ts-tQ) (3)
där k är en av det använda termoelemen*
tet och den avlästa temperaturen beroende
faktor, som återfinnes i vidst. tab. 8:5, U
kalla lödställets temperatur vid mätningen
och t0 motsvarande temperatur vid instru*
mentets kalibrering.
Ett annat fel kan uppstå därigenom, att
instrumentets motstånd ej är oändligt stort
i förhållande till elementets. Detta är van*
ligen av storleksordningen någon ohm,
instrumentets av storleksordningen 100
eller 1 000 ohm, varför skillnaden mellan
elementets emk och instrumentets kläm*
spänning ej blir större än någon procent,
oftast mindre. Om man alltid använder
lika element till samma instrument, vilket
vid ugnar etc. ofta är fallet, kan man vid
instrumentets gradering korrigera för den
nämnda avvikelsen. Vid noggranna mät*
ningar, såsom för vetenskapligt ändamål
och för kalibrering av separata element,
använder man kompensationsapparater i
stället för visarinstrument. För praktiskt
laboratoriebruk avsedda typer av kom*
pensatorer tillverkas av den amerikanska
firman Leeds och Northrup, den schwei*
ziska Trüb och Täuber och den engelska
Zambra*Negretti.
Termoelementens största fördelar äro att
de medge punktmätningar och att de ej
erfordra någon yttre spänningskälla. Deras
temperaturområde begränsas nedåt av den
ringa emk:n vid låga temperaturer, uppåt
av elementmetallernas smältpunkt eller
bristande beständighet. Över 1 200° —1 300°
använder man för tekniskt bruk mest strål*
ningstermometrar. Termoelement, avsedda
för högre temperaturer än platinaelemen*
tets arbetsområde, ha förfärdigats av bl. a.
kol*kiselkarbid (Fitterer), men ha icke
kommit till nämnvärd användning.
Litteratur: Kohlrausch, Praktische Physik
1, 18. Aufl., s. 163-165; Wünsch und
Rühle, Messgeräte im Industriebetrieb, s.
135-146; ATM J 2401-1, J 2402-1, J
241—1, J 241—2, J 241—3.
Strålningspyrometrar
Dessa bestämma temperaturen hos mät*
kroppen ur beskaffenheten av det ljus,
som denna utsänder vid hög temperatur,
och grunda sig på de lagar, som gälla för
temperaturstrålningen.
För en svart kropp, dvs. en kropp, som
absorberar all strålning, som träffar den*
samma, bli dessa lagar särskilt enkla. I
naturen finnes ingen absolut svart kropp;
närmast kommer ett hålrum, vars alla väg*
gar ha samma temperatur och som endast
genom en mycket liten öppning står i för*
bindelse med omgivningen.
ALLMÄNNA DELEN
467
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
