- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 1. Allmänna delen /
469

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Temperaturmätning

Fig. 8/5. Principen för glödtrådspyrometev.

För tekniskt bruk förekomma tre slag
av strålningspyrometrar.

Delstrålningspyrometrarna jämföra den glö
dande kroppens strålning inom ett be
gränsat spektralområde (rött) med strål
ning av samma färg från en i instrumentet
inbyggd glödtråd.

Fig. 8/5 visar principen för den av Hart?
mann och Braun tillverkade delstrålnings*
pyrometern (glödtrådspyrometern) »Py*
ropto».

Objektivet Lt ger en bild av det före*
mål, vars temperatur skall mätas, på sam*
ma ställe som glödtråden T i lampan P.
Denna bild och glödtråden betraktas se*
dan genom rödfiltret Rf och okularet L2.
Med motståndet R justeras strömmen ge*
nom glödtråden så, att denna försvinner
mot det lysande mätobjektet. Voltmetern
V, som mäter spänningen över glödtråden,
kan direkt graderas i temperaturgrader.
Instrumentet kalibreras mot en svart kropp
och visar då svart temperatur.

Om mätobjektets temperatur är mycket
hög, minskar man dess strålningsintensi
tet genom att mellan objektivet och lam
pan inskjuta ett rökglas, som delvis absor
berar den infallande strålningen. Instru
mentet får på så vis två mätområden,
700°—1500° och 1 200°—2 000°.

Glödtrådspyrometern visar som nämnts
objektets svarta temperatur, vilken är
lägre än den verkliga, såvida objektet ej
återkastar strålning från hetare föremål.

Korrektionernas ungefärliga storlek vid

mätning på några vanliga objekt framgår
av nedanstående ekvationer, 1—3 enligt
Leeds och Northrups katalog, 4 enligt
tyska uppgifter.

tavi~ avläst temp. At- korrektion

1. Smält slagg i fria luften

At = 226-0,1 ■ tavl(1 200<fflW<l 640)

2. Smält stål i fria luften

At = 0,155 tavl-90(1 100<faW<l 600)

3. Smält gjutjärn i fria luften

Gjutjärn har en övergångspunkt om*
kring 1 370° C.

Under denna ^f = 0,oi5 tavl +
+ 21(1 100<tfflW<1 370)

Över denna At = 0,i6 tavl—
-98(1 370<fflW<l 500)

4. Smält koppar

At = 0,*87 tavl 137

Man bör såvitt möjligt mäta temperatu*
ren genom hålrumsstrålning, som ju enligt
ovan kommer den svarta strålningen när*
mast. I ett bad, vars temperatur skall mä*
tas, kan man exempelvis nedföra ett rör
och mäta mot dettas botten. Gaser och
ångor störa mätningarna genom sin ab*
sorption och böra om möjligt blåsas un*

Tab. 8:7.

Svart temp. °C Verklig temperatur "C
smält järn järnoxid nickeloxid
600 _ 630 710
700 — 735 800
800 1 200 840 895
900 1 340 945 985
1 000 1 475 1 050 1075
1 100 1 610 1 155 1 165
1 200 1750 1 260 1 255

ALLMÄNNA DELEN

469

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/1/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free