Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNNA TEKNISKA MÄTNINGAR
Fig. 8/6. Principen för mätning med ardo=
meter.
dan vid dessa. Likaså kunna oxidskikt
förrycka resultaten, då deras absorptions*
resp. emissionsförmåga ofta är en helt
annan än den rena metallens (se ex. i
tab. 8:6).
Totalstrålningspyrometrarna mäta den to*
tala strålningsintensiteten. Principen för
en dylik, Siemens och Halskes Ardometer,
framgår av fig. 8/6.
Objektivet a koncentrerar strålningen på
termoelementet c, som uppvärmes och ger
ett utslag på en millivoltmeter, graderad
i "C. Med okularet e kan man samtidigt
betrakta mätobjektet och inställa instru*
mentet så, att det svärtade platinablad,
som mottager strålningen och på vilket
termoelementets lödställen äro anbragta,
blir riktigt inställt visavi strålningskällan.
Man bör även tillse, att hela synfältet
täckes av den strålande kroppen. Vid
ljusstarka objekt inskjutes ett rökglas d
framför okularet.
Totalstrålningspyrometrarna ånge en
svart temperatur, men korrektionerna i
förhållande till den verkliga äro betydligt
större än vid en delstrålningspyrometer,
som framgår av tab. 8:7.
De förut för delstrålningspyrometrarna
givna förhållningsreglerna gälla även för
mätningar med en totalstrålningspyrome*
ter. Vid användning av ett dylikt instru*
ment för övervakning och registrering av
temperaturen i en ugn placerar man det i
ett bottnat rör, som skjuter in ett stycke
innanför ugnsväggen. Vid stora strålande
Fig. 8/1. Principen för färgpyrometer.
ytor är instrumentets utslag oberoende av
avståndet till ytan.
Totalstrålningspyrometrarnas fördel fram*
för övriga typer av optiska pyrometrar är,
som nyss anförts, att de äro användbara
för registrering.
Vid f är gpy r ometrarna jämföres intensi*
teten hos två olika färger i spektrum. Fig.
8/7 visar den principiella uppbyggnaden av
Naesers färgpyrometer (ATM V 214—7).
Ljuset från mätobjektet passerar en färg*
kil Ku som släpper igenom rött och grönt
ljus, samt en neutral (»grå»*)kil K2, som
dämpar alla färger lika. Dessa kilar in*
ställas så, att det infallande ljuset till färg
och intensitet blir lika med ljuset från
jämförelselampan L. Färgkilens Kt inställ*
ning ger färgtemperaturen, K, den svarta
temperaturen, varigenom man får upplys*
ning tillika om mätobjektets emissionsför*
hållanden.
Som förut nämnts avviker färgtempera*
turen mindre från den verkliga än den
svarta temperaturen. Trots detta ha färg*
pyrometrarna hittills kommit till betyd*
ligt mindre användning än de andra
typerna av optiska pyrometrar, huvudsak*
ligen beroende på den objektiva inställ*
ningens ringa noggrannhet. Felen kunna
uppgå till 50° eller mera.
Litteratur: Kohlrausch, Praktische Physik
1, 18. Aufl., s. 168-172; Wünsch und
Rühle, Messgeräte im Industriebetrieb, s.
470
INGEN 1ÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
