Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNNA TEKNISKA MÄTNINGAR
skikten, u strömningshastigheten, has*
dy
tighetens derivata i den mot ström*
ningen vinkelräta riktningen och v en för
vätskan karakteristisk konstant, dess dy=
namiska viskositet, rj har i cgs*systemet
dimensionen cm"1 gsek"1 och dess enhet
betecknas med »Poise». I det tekniska
måttsystemet har den dynamiska viskosi*
teten dimensionen kp • s • m"2 och enheten
är där = 0,oio2 poise.
Kvoten där Q är vätskans täthet,
kallas kinematisk viskositet v. Dess enhet
i cgs*systemet benämnes »Stok» och har
dimensionen cmV1. I tekniska måttsyste*
met är enheten 10"4 Stok eller 10"6 centistok.
Dessutom förekomma empiriska enheter
för viskositeten, vilka äro bundna till be*
stämda mätförfaranden, t. ex. Englergra*
den (se härom längre fram).
Viskositeten, beroende av
tillståndsvariablerna. Viskositeten hos en vätska sjunker
snabbt med temperaturen, så t. ex. för vat*
ten vid 20° C med 2,5 % för varje grads
temperaturstegring (jfr s. 284). För många
vätskor gäller för viskositetens temperatur*
beroende ett uttryck av formen
_b
V = AeT (2)
För vatten mellan —9° C och +100° C
gäller enligt Ändrade
1 554
»7 = 4,328 • e r (l+e12’097-0’047 7 0-10"5
(3)
Gasernas viskositet växer med tempera*
turen men är oberoende av trycket, så
länge gasen kan betraktas som ideal (jfr
s. 292).
Mätmetoder
Den vanligaste metoden att mäta visko*
siteten grundar sig på en vätskas ström*
ning genom ett kapillärrör, vid vilken
Fig. 12/1.
Fig. 12/2.
Fig. 12/1. Ostwalds kapillärviskosimeter.
Fig. 12/2. Englers viskosimeter.
Poiseuilles formler med Hagenbachs kor*
rektion gäller:
V =
nr4tp mQV
JWl 8 nil
(4)
Här är rj =viskositeten, r = kapillärens ra*
die, l dess längd, V den på tiden t genom*
strömmande volymen, p det tryck, under
vilket vätskan strömmar ut, m en empirisk
faktor med talv. l,io och o vätskans täthet.
p representeras vanligen av en vätske*
pelare med höjden h, så att p=hQ. Man
kan då skriva formeln under formen
V = A Qt—
B»
(4 a)
där A och B endast bero av apparaturen.
Ostwalds kapillärviskosimeter (fig. 12/1)
fungerar enligt ovan antydda princip.
Vätskan suges upp i ballongen A och
man mäter den tid, som åtgår för att
vätskenivån skall sjunka från märket mt
till märket m2. Det verkande trycket blir
här = Qhm, där hm är medelvärdet av höjd*
skillnaden mellan de fria vätskeytorna.
500
INGEN 1ÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
