Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viskositet
Fig. 12/3. Fig. 12/4.
Fig. 12/3. Lawaczeks viskosimeter.
Fig. 12/4. Vogels skivviskosimeter.
Hela apparaten måste vara anbragt i en
termostat av något slag på grund av visko*
sitetens starka variation med temperaturen.
Ostwalds viskosimeter användes huvud*
sakligen för relativa mätningar och har i
England blivit föremål för normering. Den
har på senare tid modifierats i vissa av*
seenden i syfte att erhålla en bättre defi*
nierad tryckhöjd (Ubbelohde, Hess och
Philippoff, Vogel*Ossag).
Det tekniskt mest använda instrumentet
är Englers viskosimeter (fig. 12/2) som hu*
vudsakligen användes för att bestämma
oljors viskositet.
Ur kärlet G, som befinner sig i en ter*
mostat, får vätskan rinna genom en ko*
nisk kapillär till ett mätglas. Man mäter
den tid, som åtgår för 200 cm3 vätska att
rinna ut. Som enhet användes genom*
strömningstiden för samma volym vatten
av vanlig temperatur (50—60 s). Denna
enhet benämnes Englergrad. På grund av
kapillärens stora vidd och korta längd,
varigenom turbulens uppstår i ström*
ningen, är denna enhet icke direkt jäm*
förbar med den absoluta enheten (Poise),
utan jämförelsen måste ske med hjälp av
speciella tabeller. Av liknande typ är
Redwoods viskosimeter.
Sambandet mellan viskositeten i Engler*
grader (E) och den kinematiska viskosi*
teten v framgår av tab. 1:1 s. 284 och
FysikaliskUtekniska tabeller, tab. 20, eller
enligt Vogel
l-l
v=E • 7,6 E (5)
En annan vanlig princip för viskositets*
mätning är att låta en sfärisk eller cylind*
risk kropp falla med konstant hastighet i
ett rör med vätskan i fråga och mäta fall*
tiden. Approximativt gäller härvid sam*
bandet (Stokes formel):
2 Qk— Q
(6)
där r är den sfäriska kroppens radie, QK
dess täthet och v fallhastigheten. Q är väts*
käns täthet. Lawaczeks viskosimeter (fig.
12/3) arbetar enligt denna princip.
Inre friktionen hos en gas bestämmes
enklast ur dämpningen av rörelsen hos en
i gasen ifråga svängande skiva, vilken är
upphängd i en tunn tråd enligt fig. 12/4.
Först bestämmes logaritmiska dekre*
mentet vid svängningar i en gas med
känd viskositet (»?<,), därefter dekrementet
A i den gas, vars viskositet (v) skall be*
stämmas. Då är
där K och K0 äro de delar av resp. dekre*
ment, som härröra från friktionen i upp*
hängningstråden etc. Fig. 12/4 visar Vogels
skivviskosimeter.
Litteratur: Kohlrausch, Praktische Physik
1, 18. Aufl., s. 97—100: ATM V 9122—2
— V 9122—5; Vogel, Ann. Phys. (4), Bd
43, s. 1235, 1914, Edwards, Proc. Roy.
Soc. London (A), Bd 117, s. 245, 1927.
ALLMÄNNA DELEN
501
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
