Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYSIKALISK-KEMISKA LAGAR OCH DEFINITIONER
reaktion, vilket kommer att ske i fort*
sättningen. Jfr även under »Lösningars
egenskaper», s. 511. Vi skola även an*
taga, att molariteterna C kunna användas
i stället för aktiviteterna, dvs. att aktivi*
tetsfaktorerna äro 1.) Massverkans lag
ger ekvationen:
’ CAC—_ jr
-C-~KS
HAc
Ks är syrans dissociationskonstant, som
är ett mått på syrans styrka (se nedan).
För en svag bas, t. ex. ammoniak, blir
motsvarande:
nh3 + h20~ nh4+ + oh-
CNH4+ ’ CoH— „
-C- b
där Kb är ammoniakens dissociationskon*
stant. Vattnets koncentration (aktivitet) är
i utspädda lösningar mycket nära kon*
stant och ingår därför ej i jämviktsut*
trycken. (Beteckningen K$ användes för
syrors, Kb för basers dissociationskon*
stant.) Hos t. ex. H3P04 finnas flera dis*
sociationssteg, alla med sina jämvikter:
[-h3po4~h++h2po4-h2po4-~h++hpo42-hpo42-~h++po43–]
{+h3po4~h++h2po4-
h2po4-~h++hpo42-
hpo42-~h++po43-+}
" CH2P04- / ^HgP=
’ ^-HPOi2- / Oi~ = ^s
Ch4- • CPOi3- / CHPOiv- = Ks"
Dissociationsgraden är den bråkdel av
totalantalet molekyler som har dissocierats
och brukar betecknas med a. För en binär
elektrolyt, som t. ex. HAc, får man då
CH+ = CAc— = «CochCHAc = (l — «)C,om C
är totala molariteten. Massverkans lag ger:
_ ((-C2 _ «?C
s-(l—«)C~1—«
Detta samband mellan dissociationsgrad
och dissociationskonstant kallas Ostwalds
utspädningslag, och härur härledes, att a
går mot 1 då C går mot 0, dvs. dissocia*
tionen är fullständig vid oändlig utspäd*
ning. Det framgår även att Ks är stor då
a är stor, dvs. då syran är stark.
Jonprodukt och löslighetsprodukt. Vattnet
är svagt dissocierat i H+ och OH— (rät*
tare i OH3+ och OH~). På grund av den
stora och mycket nära konstanta koncen*
trationen av odisssocierat vatten, kan
jämviktsekvationen helt enkelt skrivas:
Kv kallas vattnets jonprodukt, som vid
rumstemperatur har det ungefärliga vär*
det 10"14.
Är en elektrolyt (stark eller svag) svår*
löslig, och står dess lösning i jämvikt med
det fasta ämnet, gäller det att produkten
av jonernas koncentrationer, den s. k. lös=
lighetsprodukten, är konstant. För t. ex.
AgCl blir detta:
Silverkloridens löslighet i rent vatten (där
CAg+ = Ccl—) är således |/lAgCi mol/liter.
Ett annat samband mellan jonkoncen*
trationerna i en lösning ger elektroneu=
tralitetsvillkoret, dvs. summan av alla
positiva laddningar måste vara lika med
summan av alla negativa, ty annars vore
ju lösningen laddad som enhet betraktad.
Detta kan för en lösning av Na,HP04
skrivas:
CH-r+CXa+ = COH—+Ch.,POj—+
^ CH POl2—+3 Cp043_
Jonkoncentrationer i ett givet system
beräknas ur det ekvationssystem, som er*
hålles ur gällande dissociationsjämvikter,
vattnets jonprodukt, ev. löslighetsproduk*
ter, elektroneutraliteten och totalkoncen*
trationerna, vid vars lösning lämpliga
approximationer ofta måste göras.
516
INGENJÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
