Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reaktionskinetik - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reaktionskinetik
Ex.: Kb för ammoniak är 1,8 • 10"5, Kv =
= 10"14. Beräkna pH i 0,i n ammoniak. Elek?
troneutralitetsvillkoret ger ch+-|-cnh4+ =
= coh-, men vi kunna på förhand sägat
att lösningen är så pass alkalisk, att ch+
kan försummas mot c0h~ varför vi kunna
sätta CNH + = CqH—, varför jämvikten blir
C2oh-/(0.1-Coh-)-1.8-10-5. Ur denna
ekvation löses coh—= 1,33- 10~3. (Man kan
även försumma cqh— mot 0,1 och skriva
coh_ = Vl,8- lO"6 =1,34- 10"3 utan att begå
nämnvärt fel.) Vi få nu pH =—log aH+~
K
log CH+ = —log^-= — log Kv +
OH
"f"log COH- = 14+(0,12—3)=11,1.
Reaktionskinetik
Termodynamik och jämviktslära kunna
endast förutsäga om en reaktion är möj?
lig, och vad dess resultat kommer att bli,
om den kommer till stånd. Reaktions?
kinetiken behandlar däremot förloppet ur
tidssynpunkt. De flesta jonreaktioner full?
bördas på omätbart kort tid, men särskilt
inom organiska kemin finnas många reak?
tioner, som bekvämt kunna studeras kine?
tiskt (s. k. tidsreaktioner).
Vissa reaktioners hastighet bestämmes
t. ex. av den hastighet, varmed den för
reaktionen nödvändiga elektricitetstrans?
porten äger rum (elektrolys). Reaktions?
hastigheten blir oberoende av koncentra?
tionen så länge den är tillräcklig. I andra
fall kan koncentrationen hållas konstant
genom tillförsel från en annan fas. En
dylik reaktion med av dess framskridande
oberoende hastighet säges vara av nolhte
ordningen.
Om reaktionen sker så, att en molekyl
reagerar ensam, som t. ex. vid radioaktivt
sönderfall eller N205 ~ 2N02-f-|02, blir
hastigheten proportionell mot den närva?
rande mängden, eller:
dC
dt
=kC
där C är koncentrationen och k hastighets=
konstanten (sönderfallskonstanten), vars
dimension är tid"1. En dylik reaktion
kallas monomolekylär eller säges vara av
första ordningen. Integreras differential?
ekvationen och antages koncentrationen
vara C0 vid tiden 0, fås:
ln -ß-= —kt eller C=C0ekt
Den s. k. halveringstiden, efter vilken
ln2
C=C0/2, är . Medellivslängden är
Cdt=-
Om reaktionen sker mellan två molé?
kyler, kallas den bimolekylär eller av
andra ordningen. Det gäller här:
dC,
dt
dCt
"dt
-kC,C
A B
där A och B beteckna de olika ämnena.
Molekylerna kunna även vara av samma
slag (t. ex. 2HJ - H2 + J2), och då gäller
—dC/dt = kC2, k kallas även här hastig?
hetskonstant. Äro koncentrationerna vid
tiden 0 CAo och CBo, resp. Cfl för ensamt
ämne, gäller vid tiden t:
, . 1 . CB0CA 7, C0— C
kt = -r— ln r—r resp. kt= r _
Ao Bo Ao B
Om reaktionen sker mellan tre molé?
kyler, kallas den trimolekylär eller av
tredje ordningen och för hastigheten
gäller:
dC k dCK dCr
dt
dt
dt
—kCACBCc
Reaktioner av högre ordning torde inte
ALLMÄNNA DELEN
517
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
