Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magnesium och beryllium - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metaller
men processen är icke lika våldsam som
med alkalimetallerna.
Hydroxiderna äro tämligen svårlösliga
i vatten. Lösligheten tilltar i ordningen
kalcium till barium. Kalciumhydroxideri,
Ca(OH)2) släckt kalk, erhålles genom att
vattenbespruta kalciumoxiden, CaO, (bränd
kalk). Reaktionen sker under stark värme*
utveckling och volymökning av produk*
ten. Blandningar av släckt kalk med sand
och vatten utgör vanligt murbruk. Detta
hårdnar under bildning av bl. a. kalcium*
karbonat genom upptagande av kolsyra ur
luften. Bariumhydroxid har betydelse som
analytisk kemikalie.
Karboriateri av de alkaliska jordmetal*
lerna avge vid glödning C02 och övergå
till motsvarande oxider. På detta sätt fram*
ställes bränd kalk, CaO, ur kalksten.
Kalciumklorid, CaCl2, upptar begärligt
vatten under bildning av ett hydrat med
6 molekyler vatten och har fått använd*
ning som torkmedel för gaser och som
dammbindningsmedel på vägar.
Klorkalk består till största delen av
Ca(C10)Cl, som erhålles genom inledning
av klor över vanlig släckt kalk. Klorkalk
utgör ett vitt pulver med stark klorlukt.
i sura lösningar frigöres klor, varpå klor*
kalkens användning som blekmedel byg*
ger.
Sulfatens löslighet avtar i ordningen
kalcium till barium. Kalciumsulfzt, CaS04,
gips, kristalliserar med två moler vatten.
Vid upphettning till 120° förlorar gipsen
3/4 av sitt kristallvatten. Utröres denna
brända gips med vatten hårdnar massan
under upptagning av det förlorade kri*
stallvattnet. Upphettas gipsen till 500—
600° blir gipsen dödbränd och förlorar
sin förmåga att uppta vatten. BariumsuU
fatet användes under namnet permanent*
vitt eller blanc fix som vit målarfärg och
som filler t. ex. i papper.
Strontium? och bariumnitrat begagnas i
signalljus (bengaliska eldar).
Magnesium och beryllium
De viktigaste konstanterna för magne*
sium och beryllium återfinnas i följande
tab.
Ämne Atomvikt Smältpunkt Spec. vikt
Magnesium 24,32 651° 1,74
Beryllium 9,02 1 350° 1,85
Beryllium står i fråga om sina egen*
skaper mellan aluminium och de alkaliska
jordarterna och liknar mest magnesium.
Båda bilda 2*värda positiva joner. Beryl*
liumsalterna hydrolyseras kraftigare än
magnesiumsalterna och dess hydroxid har
liksom aluminiumhydroxid amfotära egen*
skaper. Säväl magnesium som beryllium
bilda svårlösliga hydroxider och lättlös*
liga sulfater.
Metallerna kunna framställas genom
elektrolys av smälta salter. Båda metal*
lerna ha stor affinitet till syre (magne*
siumblixtar, brandbomber). Magnesium är
en viktig beståndsdel i många lättmetaller
och begagnas i kemin som reduktions*
medel. Berylliumföreningarna sakna vik*
tigare teknisk användning. Beryllium be*
gagnas i små mängder i ett antal lege*
ringar, bl. a. tillsammans med koppar.
Magnesium förekommer i naturen som
karbonat MgC03 (magnesit), silikat (as*
best, talk, täljsten) och vidare i havsvatten,
ur vilket det avskiljes som klorid och
sulfat.
Magnesiumoxid, Mg O, framställes indu*
striellt genom glödning av karbonatet. Det
är ett vitt pulver, som under namnet mag*
nesia usta begagnas bl. a. i farmacin. Mag*
nesiumoxid i olika renhetsgrader begagnas
i metallurgin för framställning av hög*
eldfasta deglar (magnesit*deglar).
De lösliga magnesiumsalterna, av vilka
kloriderna, (MgCl2 • 6H20) och sulfatet,
ALLMÄNNA DELEN
541
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
