Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aluminium - De sällsynta jordarterna - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OORGANISK-KEMISKA FÖRENINGAR
(MgS04 • 7H20), äro viktigast, ha bitter
smak och draga begärligt åt sig vatten. De
äro kraftiga avföringsmedel. Magnesium*
sulfat begagnas i textilindustrin.
Aluminium: Al
Atomvikt: Al = 26,97. Smpt: 658,7°, kpt:
1800°, specifik vikt: 2,702.• Aluminium är
en oädel metall, som lätt angripes av syre.
Då emellertid oxidskiktet på aluminium*
metallen är fritt från porer och häftar väl
vid underlaget skyddas metallen för vidare
angrepp. Aluminium löser sig i syror och
alkalier. Salpetersyra angriper aluminium
allt mindre ju mer koncentrerad syran är.
Vid hög temperatur förbrinner aluminium
i luft och förmår vid denna temperatur
reducera ut metaller ur många oxider.
Aluminium är i sina föreningar 3*värd.
Den kan ingå som positiv jon i salter eller
som aluminatjon, AIO,". Alla aluminium*
salter äro kraftigt hydrolyserade, och man
känner icke aluminiumsalter av svaga sy*
ror, såsom t. ex. kolsyra.
Metallen framställes genom elektrolys
av aluminiumoxid (bauxit) upplöst i kryo*
litsmältor. Metallen ingår i lättmetaller och
begagnas som reduktionsmedel vid fram*
ställning av ett antal andra metaller (s. k.
aluminotermi). Aluminium är naturens
vanligaste metall. Den förekommer som
oxid, A1203, i ädelstenarna rubin och sa*
fir, färgade varieteter av korund. För alu*
miniumframställning är mineralet bauxit
viktigast. Detta är ett av kiselsyra och
järnhydroxid förorenat aluminiumhydrat,
HAlOo. Aluminium förekommer vidare
som silikat i leror (kaolin), fältspat
och glimrar. Det lättsmälta grönlands*
mineralet kryolit, 3NaF • A1F3, begagnas
vid aluminiumframställningen. Kristallise*
rad aluminiumoxid, A1203, användes som
slipmedel (alundum, korund, smärgel).
Av aluminiumsalterna äro särskilt klo*
riden, sulfatet och silikaten betydelsefulla.
Aluminiumklor id, A1C13, som i vattenfri
form begagnas vid organiska synteser,
framställes genom att leda HCl över upp*
hettade aluminimspån. Aluminiumsulfat,
A12(S04)3 • 18H20, erhålles genom att be*
handla leror med koncentrerad svavelsyra.
Det hydrolyseras lätt i vatten och bildar
därvid flockar av aluminiumhydroxid.
Dessa medrycka organiska föroreningar i
vatten (humusämnen). Härpå grundar sig
metoden att rena vatten med aluminium*
sulfat. Aluminiumsulfat begagnas även
som flockningsmedel i pappersindustrin.
Aluminiumsulfat går ofta felaktigt un*
der namnet alun. Alun är sammelnamn
på en grupp föreningar av typen:
R2S04 • A12(S04)3 • 24H.O, där R beteck*
nar K+, NH4 + , Cs+, Rb+, TH" — joner.
Vanlig alun är kali*alun. Al3+ kan i alun*
arter även ersättas av t. ex. Cr3+ (krom*
alun).
Aluminiumsilikater förekomma i natu*
ren som vittringsprodukter i form av leror.
Aluminiumsilikat kan således betraktas som
grundsubstans för den keramiska industrin.
De sällsynta jordarterna
Till aluminium ansluter sig en grupp
element som beroende på sin relativt spar*
samma förekomst i naturen kallas »de
sällsynta jordarterna». I sträng mening
avses med denna term elementen i perio*
diska systemet mellan nr 57 lantan och
71 kassiopejum (lutetium). Vanligen räk*
nas till gruppen även thorium (4*värt) samt
de 3*värda metallerna yttrium och skan*
dium. Orsaken till de egentliga jordarter*
nas överensstämmande kemi har funnits
genom Bohrs atomteori. Enligt denna äro
endast elektronförhållandena i det yttersta
skalet avgörande för de kemiska egenska*
pernå. Det visar sig nu, att de egentliga
sällsynta jordarterna ha samma elektron*
konfiguration i det 5:e och 6:e skalet,
medan antalet elektroner i 4:e skalet
varierar.
542
INGFNJÖRSH ANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
