Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tenn och bly - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OORGANISK-KEMISKA FÖRENINGAR
olöslig i vatten och användes i medicinen
och vid framställning av s. k. kalomel*
elektroder, vilka ofta begagnas som refe*
renselektroder vid mätning av elektromo*
toriska krafter i galvaniska element. Mer=
kurikloriden HgCl,, sublimat, är löslig i
vatten och alkohol och begagnas som des*
infektionsmedel. Flera merkurisalter t. ex.
halogeniderna äro endast föga dissocie*
råde i vattenlösningar. Deras giftighet av*
tar med avtagande dissociationsgrad. An*
märkningsvärt är att merkuricyaniden är
tämligen ogiftig. Merkurisulfid, HgS, ut*
faller vid fällning av ett kvicksilversalt
med svavelväte som ett svart pulver. Vid
upphettning sublimerar den och bildar röda
kristaller, identiska med mineralet cinno*
ber. Kvicksilversulfid är svårlöslig i kalla
syror.
Tenn och bly
Dessa grundämnen tillhöra samma grupp
i periodiska systemet som kol, kisel och
germanium. De ha vissa likheter med
dessa i sin kemi. Liksom vismut, vilken
i viss mån liknar tenn och bly, stå de
senare elementen på gränsen mellan me*
taller och metalloider. Båda metallerna äro
i sina föreningar 2* eller 4*värda. Bly är
stabilast i sina 2*värda föreningar, tenn i
sina 4*värda. Bly och tennsalter äro i all*
mänhet färglösa med undantag för blyets
oxider, PbO (blyglete) gul eller röd,
Pb304 (mönja) röd, Pb02 (blysuperoxid)
brun och sulfiderna av tenn och bly, SnS2,
gul, och PbS, svart. Svårlösliga salter äro
blyets sulfat och halogenider och båda
metallernas karbonat, sulfider, fosfat och
hydroxider. Båda metallerna ha sura
egenskaper och ingå gärna i negativa jo*
ner t. ex. i plumbiter och plumbat med
jonerna HPb02" resp. Pb(OH)6"-. Motsva*
rande stannit och stannat äro kända.
Bly förekommer i naturen som sulfid,
PbS, blyglans men även som fosfat, kar*
bonat, kromat och wolframat. Tenn före*
kommer i naturen huvudsakligen som
oxid, Sn02, i mineralet kassiterit. Båda
metallerna framställas ur sina oxider ge*
nom reduktion med kol.
Bly begagnas för isolering av kablar,
såsom syrafast beklädnad och för fram*
ställning av en mängd legeringar såsom
stilmetall, olika lagermetaller och lod.
Stora mängder bly åtgå även för fram*
ställning av blyackumulatorer. En laddad
blyackumulator har en elektrod bestående
av bly och en blyelektrod klädd med ett
lager av blysuperoxid, Pb02. Som elektro*
lyt tjänar en 20—25 %*ig svavelsyra. Vid
ackumulatorns urladdning omvandlas båda
plattorna till blysulfat, PbS04. Som en
följd härav ändras svavelsyrekoncentra*
tionen och laddningstillståndet hos acku*
mulatorn kan följaktligen mätas med en
areometer.
Mönja, Pb304, erhålles genom att glödga
blyglete, PbO eller blykarbonat i luft vid
300—400°. Mönja användes som skydd
mot rost och för framställning av blyglas,
s. k. kristallglas. Förutom mönja använ*
des andra blyföreningar som målarfärger,
t. ex. blyvitt, ett basiskt blykarbonat med
utomordentlig täckförmåga samt krom*
gult, PbCr04, blykromat.
Tenn förekommer i tre modifikationer,
av vilka en har grått utseende. Denna
Ämne Stabilitetsområde Atomvikt Smältpunkt Specifik vikt
Tenn ct (grått) .. <18° 118,70 — 5,75
» ß (vanligt) .. 18—170° — — 7,28
» y (sprött) .. >161° — 231,9 6,52
Bly............................— 207,21 327,43 11,343 7
544
INGFNJÖRSH ANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
