Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zink, kadmium och kvicksilver - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metaller
De kemiska egenskaperna hos de säll*
synta jordarterna äro sinsemellan så lika,
att det är förenat med stora svårigheter
att skilja dem åt. De mineral som inne*
hålla sällsynta jordarter innehålla vanli*
gen mer än ett sådant grundämne. Bero*
ende på förekomsten brukar man indela
de sällsynta jordarterna i två grupper,
nämligen cerium*gruppen, till vilken hör
elementen cerium, lanthari, praseodym,
neodym och samarium och ytteriumgrup*
pen bestående av elementen europium,
terbium, dysprosium, holmium, gadolinium,
erbium, thulium, ytterbium och kassio=
pejum (lutetium). Ceriumgruppens vikti*
gaste mineral är cerit, ortit och monazit.
Andra jordar ingå i gadolinit och ett
antal andra mineral, vilka förekomma bl. a.
i Ytterby i Vaxholms skärgård.
De sällsynta jordarternas metaller fram*
ställas genom smältelektrolys av klori*
derna. De äro silvervita till färgen men
oxideras lätt. Glödstrumpor i s. k. Auer*
brännare bestå av 99 °/o ThO, och 1 °/o
CeO,. Legerad med järn användes cerium
i elddon (auermetall). Zirkonoxid, ZrO,,
begagnas för framställning av högeldfasta
deglar. Flera av de sällsynta jordarternas
salter äro färgade och begagnas för färg*
ning av glas.
Zink, kadmium och kvicksilver
Ämne Atomvikt Smältpunkt Spec.vikt
Zink ...... 65,38 419,4° 7,14
Kadmium... 112,41 320,9° 8,642
Kvicksilver.. 200,ei 38,89° 13,546
Samtliga dessa metaller äro i sina före*
ningar tvåvärda, kvicksilver dessutom en*
värd. Zink är en tämligen starkt elektro*
positiv metall, medan kvicksilver har många
av ädelmetallernas egenskaper. Ehuru ele*
menten tillhöra samma grupp i det perio*
diska systemet, skilja de sig betydligt åt i
sina egenskaper.
Zinken förekommer i sina föreningar
vanligen som tvåvärd positiv jon, men den
kan även föreligga i alkaliska lösningar i
form av zinkat. Hydroxiden har alltså
amfotära egenskaper. Zink förekommer i
naturen som zinkblände, ZnS, zinkspat,
ZnC03, och i en del silikater. Metallisk
zink erhålles genom reduktion av oxiden
med kol, varvid metallen avdestillerar.
Zink är vid 100—150° mjuk och kan val*
sas till bleck. Vid högre temperaturer är
metallen så spröd, att den låter sig pulvri*
seras.
Zink som upphettas i luft förbrinner till
zinkoxid, Zn O, zinkvitt. Det viktigaste
zinksaltet är zinkklorid, ZnCl2, en starkt
hygroskopisk förening, som begagnas som
vattenavspaltande agens i flera kemiska
processer t. ex. vid framställningen av ak*
tivt kol. Zinksulfiden, ZnS, är vit och fäll*
bar endast i mycket svagt sura lösningar.
Kadmium förekommer i naturen huvud*
sakligen som följeelement till zink. Den
zink, som först destillerar över vid zink*
framställningen, är rik på kadmium och
bearbetas på denna. Kadmiums kemi an*
sluter sig mycket nära till zinkens. Kad=
miumoxiden, CdO, är brun, kadmium=
sulfiden, CdS, är gul. Sulfiden kan fällas
ur tämligen sura lösningar.
Kvicksilver förekommer i naturen dels
gediget, dels som sulfid (cinnober). Vid upp*
hettning av zinnober i luft oxideras svav*
let till SO, och kvicksilver kan kondenseras
ur ångan. Kvicksilver upplöser lätt me*
taller under bildande av amalgamer, vilka
ofta redan vid några procents halt främ*
mande metall äro fasta vid rumstempera*
tur. Härpå bygger användningen av amal*
gamer för tandplomber. Kvicksilver är i
sina föreningar en*värd (mer/curoföre*
ningar) eller två*värd (merfcuriföreningar).
Mest stabil är kvicksilver som tvåvärd
jon. Av merkurosalterna är särskilt klo=
riden, Hg,Cl,, kalomel, viktig. Den är
ALLMÄNNA DELEN
543
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
