Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRME OCH FUKTIGHET
omräknas att gälla for andra gaser och
vätskor vid annan temperatur och för
andra dimensioner. Därvid återges resul*
täten i diagram med dimensionslösa
karakteristiska tal såsom variabler, i vilka krop*
pens utsträckning representeras av en
karakteristisk dimension.
Likformighetsvillkor
För likformig strömning resp. värme*
överföring fordras först och främst geo*
metrisk likformighet. I många fall behöver
den dock icke vara fullständig. Som ett
exempel kan nämnas strömningen vinkel*
rätt mot ett rör vars diameter är liten vid
sidan om längden. Strömningsfält och
temperaturfördelning är då praktiskt taget
oberoende av längden. I detta fall är dia*
metern den karakteristiska dimensionen.
Med undantag för mycket korta rör gäller
samma sak vid strömning genom rör. Vid
strömning längs en plan yta är resultatet
oberoende av bredden; längden i ström*
ningsriktningen är den karakteristiska
dimensionen. Då fullständig geometrisk
likformighet är nödvändig t. ex. vid en
rörkrök, kan en godtycklig dimension
väljas som den karakteristiska. I många
fall av ofullständig geometrisk likformig*
het, t. ex. då i övrigt likformiga kroppar
ha olika ytbeskaffenhet, införes denna
variabel som en parameter i diagrammen.
Bristande hänsyn till denna faktor är en
av de viktigaste orsakerna till oöverens*
stämmelse mellan olika forskares resultat.
Karakteristiska tal
Som generella variabler användas föl*
jande dimensionslösa karakteristiska tal:
Re = ~ln Reynolds tal
Pe= — Péclets tal
a
Pe v
Pr — ~^~—— Prandtls tal
Ke a
Gr=—–——ij-—’ Grashofs tal
Nu = «k ~ Nusselts tal
/0 är den karakteristiska dimensionen, w
hastigheten, v kinematiska viskositeten,
• ot ß volymutvidgningstalet, f
vägg* och ta gastemp. samt g tyngdacce*
lerationen.
Vid beräkningen av den konvektiva vär*
meövergången skiljer man på fri ström=
ning eller egenkonvektion och påtvingad
strömning. I första fallet orsakas ström*
ningen av temperaturfördelningen och den
därav följande täthetsfördelningen invid
värmeövergångsytan. Strömningshastighet
och värmeöverföringskoefficienten bli där*
igenom beroende av temperaturdifferen*
sen. Vid påtvingad strömning är egenkon*
vektionen av underordnad betydelse och
värmeöverföringskoefficienten är oberoen*
de av temperaturdifferensen. Vid beräk*
ningen av värmeövergången får man vi*
dare taga hänsyn till om värmeövergången
sker med eller utan kondensation eller av*
dunstning och i vätskor om dessa koka.
I regel brukar man på grundval av före*
fintliga experimentella bestämningar ånge
mer eller mindre komplicerade formler,
vilkas allmänna struktur erhållits genom
likformighetsöverläggningar. I denna fram*
ställning återges föreliggande experimen*
tella bestämningar direkt i diagram med
tillhörande karakteristiska tal längs ax*
larna. För att underlätta diagrammens
användning äro de kombinerade med hjälp*
diagram, som göra det möjligt att för ett
antal gaser och vätskor direkt avläsa den
faktor i de karakteristiska talen, som beror
enbart av materialets fysikaliska egen*
skaper. Ur huvuddiagrammet fås sedan
den beroende variabelns karakteristiska
tal. De materialdata som erfordras för att
härur beräkna det sökta tryckfallet resp.
620
INGENJÖRS HANDBOK EN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
