Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bränslen
etylalkohol eller också omvandlas paraf*
finkolvätena till olefinkolväten. De tyngre
fraktionerna kunna krackas.
Tryckhydrering, enligt Bergius*IG Far*
benindustrie. Som råmaterial användes sär*
skilt brunkol, men även yngre stenkol,
extrakt ur stenkol, beck samt tjära. Ut*
gångsmaterialet blandas med en uppslam*
mad pulverformig katalysator och torkas.
Härefter tillsättes tjock olja från destilla*
tionen, och gröten pressas med ett tryck
av 200 at efter tillsats av vätgas genom en
förvärmare till en ugn, där en partiell
hydrering försiggår vid 400° à 450° C.
Den bildade blandningen av tunga oljor
med något bensin gå genom en avskiljare
för aska och slamm till destillation, vari*
från den tyngsta oljan går tillbaka till ut*
gångsmaterialet, bensinen tillvaratages och
den medeltunga oljan underkastas en lik*
nande process, varvid dock katalysatorn
förefinnes i fast form i ugnen. Förloppet
kan i hög grad påverkas genom val av
katalysator och temperatur. Som katalysa*
torer användas huvudsakligen föreningar
(särskilt sulfider) av molybden, volfram
och andra element ur grupp 6.
Tryckextraktion enligt Pott och Broche
sker med tillhjälp av huvudsakligen tetra*
lin vid den temperatur, då råmaterialet
(brunkol och yngre stenkol) börjar avgiva
väsentliga mängder metan och tjära. Ko*
let males, torkas, blandas med lösnings*
medlet samt tryckes genom en förvärmare
till en autoklav, där det hålles vid kon*
stant tryck och temperatur flera timmar.
Blandningen kyles sedan och filtreras,
varefter lösningsmedlet avdestilleras och
efter regenerering återföres i processen.
Extraktet liknar beck och underkastas
tryckhydrering vid högt tryck (700 at).
Tjäror ur stenkol, brunkol, torv och ved
kunna genom förädling göras användbara
som bränslen till råolje* och dieselmotorer
samt som brännolja. Under kriget 1939—
1945 användes tjärolja i blandning med
bensin, s. k. motyl, som bränsle för fiske*
båts* och traktormotorer.
Oljeextraktion ur alunskiffer. Vid upp*
hettning av alunskiffer bortgår gaser. En
del kondenseras vid avkylning till skiffer*
olja, som kan bearbetas till flytande bräns*
len och smörjolja. I Berghs system sker
upphettningen i smala retorter, som värmas
av skifferkoksen från retorterna. AB In*
dustrimetoder arbetar med skiffern place*
rad i spjälvagnar, som matas fram genom
en tunnelugn. Värmningen sker indirekt
med destillationsgas. Hultman*Gustafssons
metod använder större retorter, som vär*
mas indirekt med gasen. Som biprodukt
fås även ammoniak. Fredrik Ljungström
borrar ned sex elektriska värmeelement i
skifferberget och tar ut den alstrade gasen
genom ett rör i sexkantens mitt.
Motorsprit
Ren etylalkohol har sammansättningen
C2H5OH och innehåller alltså 52,2 % C,
13,o % H och 34,8 % O. Egenskaperna
hos blandningar av etylalkohol och vatten
framgå av tab. 14.
Tab. 14. Egenskaper hos alkohoUvatten=
blandningar.
Vol» % alkohol vid 15°C Vikt % Spec. vikt kg/1 Eff. värmevärde Mcal per
alkohol vatten tg liter
100 100,o 0,o 0,794 6,48 5,14
99 98,4 1,6 0 796 6,36 5,08
98 96,8 3,2 0,803 6,25 5,02
97 95,3 4,7 0,807 6,14 4,96
96 93,9 6,1 0,811 6,04 4,90
95 92,4 7,6 0,815 5,94 4,84
94 91,0 9,0 0,819 5,84 4,78
93 89,7 10,3 0,823 5,74 4,72
92 88,3 11,7 0,826 5,65 4,67
91 87.0 13,0 0,830 5,56 4,61
90 85,7 14,3 0,833 5,46 4,55
ALLMÄNNA DELEN
649
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
