- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 1. Allmänna delen /
736

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AKUSTIK

Fig. 9/17. ljusmodulatioii med en stående
ljudvåg.

Ultraljudverkningar och teknisk
användning

1. Bestämning av kristallers elastiska
egenskaper.

2. Bestämning av vätskors kompressibi=
litet.

3. Ultraljudsändare som telefonsändare.

Man kan erhålla riktad ljudsändning. Sän*
dåren kan erhålla stor effekt. I luft äro
sändarna olämpliga beroende på den stora
luftabsorptionen, i vatten däremot äro de
synnerligen lämpliga.

Det finns signalstationer utrustade med
ultraljudsändare. Fartyg försedda med
mottagare ha dessa placerade på olika
ställen, varigenom riktningen kan be*
stämmas. Vid ekolodning användes ultra*
ljud. Ljudsignalen utsändes från fartyget
och tiden observeras för den reflekterade
vågens återkomst. Med kännedom om
ljudhastigheten och gångtiden kan havs*
djupet bestämmas. Med moderna ekolod*
apparater kan man kontinuerligt avläsa
havsdjupet och apparaten registrerar havs*
bottenprofilen. Ekolodapparater kunna an*
vändas för att bestämma fiskstims lägen.

Fig. 9/18. Fluoremeter.

Mellan u*båtar och mellan u*båtar och
vanliga fartyg äro ljudvågor det enda för*
bindelsemedlet.

4. Ultraljudstroboskop. Vid ljudets böj*
ning i stående ultraljudvåg erhålles i det
böjda ljuset en intermittent ljusstyrka. I
fig. 9/17 avbildas schematiskt en anord*
ning för att påvisa stroboskopverkan.
Kopplas fotocellen P parallellt med en
återkopplad mottagare med i det närmaste
frekvensen 2f hörs en svävningston. En
fluoremeter är en apparat varmed avkling*
ningstiden (storleksordning 10"9—10"10 sek.)
hos luminiscensföreteelser mätas (fig. 9/18).

(Maerchs, O. Z.S. f. Phys. 109, 685,
1938.)

I Tt alstras en stående våg och i T2 en
fortskridande våg. I kärlet FI finnes fluore*
scensvätskan. Två upptagningar göras med
kameran, en med fluorescensvätskan och
en med fluorescensvätskan ersatt med en
skärm. Upptagningarna göras på var sin
hälft av plåten. Ur förskjutningarna av
de båda bilderna kan avklingningstiden
bestämmas.

Tab. 9: i. Räckvidd för olika frekvenser.

/= 10 000 p/s 100 000 p/s 500 000 p/s 1 000 000 p/s
Luft ............ 220 m 220 cm 4,s cm 2,2 cm
Vatten .......... 400 km 4 km 160 m 40 m

736

INGF.NJÖRSH ANDBOKEN 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/1/0752.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free