Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ultraakustik
uppstå i ljudvågens utbredningsriktning
temperaturvariationer, vilka påverka anta
let molekyler i de bestämda energitillstån
den. Ett annat värde på förhållandet meL
lan de specifika värmena erhålles. Man
erhåller hastigheter mellan c0 och c ^ (fig.
9/15).
Co2
P
Q
C =2-
1+
R
R
(Cv)c
c0 = hastigheten vid små frekvenser, coo =
= hastigheten vid stora frekvenser. R=
= gaskonstanten.
Ultraljudhastigheten i vätskor kan med små
vätskemängder bestämmas med stor nog*
grannhet. Ur ljudhastigheten erhålles den
adiabatiska kompressibiliteten, cp—cv,samt
ökningen av den inre energin med voly*
men vid konstant temperatur. I vätskorna
beror ljudhastigheten av kompressibilite*
ten, som i sin tur beror av molekylegen*
skaperna. Vid undersökningar av ljud*
hastigheten hos 125 vätskor har 5. Partha=
sarathy (Current Science 6, 322, 1938)
funnit:
1. Aromatiska föreningar ha större ljud*
hastighet än alifatiska föreningar;
2. Med växande molekyllängd ökar ljud*
hastigheten;
3. Estrar visa en minskning av hastigheten
med växande längd av alkoholradikalen;
4. Ersättes en atom i en förening med en
annan med större atomvikt minskas
ljudhastigheten;
5. Mycket trögflytande vätskor ha relativt
stor hastighet;
6. Isomera föreningar ha olika ljudhas*
tighet;
7. Ersättes en etylgrupp i en eter eller
ester med metylgrupp ökas ljudhastig*
heten;
Fig. 9/16. Ljudhastigheten i lösningar.
8. Införandet av dubbelbindning minskar
ljudhastigheten. Ljudhastigheten ändras
hos lösningar med koncentrationen (fig.
9/16). Vid blandning av vätskor beror
ljudhastigheten av blandningens sam*
mansättning.
Bestämning av elasticitetskonstanterna hos
fasta kroppar. I en anisotrop, där de elas*
tiska egenskaperna äro olika i olika rikt*
ningar, erhåller en ultraljudvåg olika has*
tigheter i olika riktningar. I varje riktning
har man att räkna med tre ljudvågor,
varav en longitudinell och två transver*
sella med i allmänhet olika utbrednings*
hastighet. I det triklina kristallsystemet
bestämmes kristallens elastiska egenskaper
av 21 elasticitetskonstanter, som äro
oberoende av varandra. I ultraljudfält
uppstå interferensbilder, vilka, om man
har kännedom om elasticitetskonstanter*
na, kunna beräknas. Omvänt ur interfe*
rensbilderna kunna elasticitetskonstan*
terna beräknas.
(Schaefer, Cl., Bergmann, L. Berl. Ber.
1934, 155; 1934, 192; Naturwiss. 22, 685,
1934; Forsch. u. Fortschr. 10, 370, 1934;
Naturwiss. 23, 799, 1935; Schaefer, CL,
Bergmann, L„ Feus, E., Ludloff, H. Berl.
Ber. 1935, 222; Schaefer, CL, Bergmann,
L., Ludloff, H. Berl. Ber. 1936, 245.)
ALLMÄNNA DELEN
735
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
