Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metoder och mätapparater för fotometriska storheter - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OPTIK
Belysningens styrka. Olika arbeten erfordra
olika belysning beroende på arbetets art.
Noggrann urskiljning av detaljer erfordrar
starkare belysning än mindre noggranna
arbeten. Det behövs starkare belysning
vid arbeten med mörka föremål än vid
arbeten med ljusa föremål. Lämpliga be*
lysningsstyrkor för arbetsbelysning åter*
finnas i Allmän elektroteknik, tab. 2:4.
Vid användning av dagsljuslampa måste
man räkna med större belysningsstyrkor.
Synhastigheten avtager, när belysnings*
styrkan sjunker under 200 lux. Den maxi*
mala synskärpan uppnås mellan 500—1000
lux. Natriumljus och kvicksilverljus ge
högre synskärpa vid samma belysnings*
styrka än glödljus. En god belysning ger
kvantitativt och kvalitativt bättre arbets*
resultat. Icke blott belysningsstyrkan är
av betydelse utan även ljusfördelningen.
Försök i USA ha visat att en god belys*
ning på minst 150 lux medför en förbätt*
ring av skolarbetet med minskat antal
kvarsittare.
Belysningsarmaturen och ljusfördel*
ningen se avsnittet Allmän elektroteknik.
Litteratur: Statens kommitté för byggnads*
forskning, Rapport nr 8, Fysiologiska och
tekniska frågor vid artificiell belysning,
Stockholm 1945.
Kap. 3. Metoder och
mätapparater för fotometriska storheter
Mätning av ljusstyrkor
Metoderna bygga på avståndslagen och
man förutsätter att ljuskällorna ha samma
färg.
Bunsens fettfläcksfotometer (fig. 3/1). En
fettfläck på ett papper synes när det hål*
les framför en ljuskälla ljusare än pap*
peret i övrigt och tvärtom när det hålles
Fig. 3/1. Bunsens fettfläcksfotometer.
mot en mörk yta. Är belysningen lika på
båda sidor synes icke fettfläcken. I fig.
3/1 är A en ljuskälla med känd ljusstyrka
Jx och B den ljuskälla, vars ljusstyrka Jx
skall bestämmas. Avstånden a och b reg*
leras, så att fettfläcken icke synes; då
gäller:
a2 b2
Försöken böra utföras i ett rum med full*
ständigt ljusabsorberande väggar.
Prismafotometer (fig. 3/2) är ett rät*
vinkligt prisma med fullständigt diffust
reflekterande ytor. Man erhåller (beteck*
ningar se fig.), då båda ytorna synas lika
belysta och gränskanten mellan ytorna
icke synes:
Jl . Jx
—s- COS l = ~TT COS l
a- b-
Lummer-Brodhuns fotometer (fig. 3/3). Tt
och T, äro ytorna på en gipsskiva, vilka
reflektera ljuset diffust. St och S, äro två
speglar, A är ett rätvinkligt prisma mot
vars hypotenusayta ligger en del av ett
annat prisma. Ljuset från T, totalreflek*
teras i det rätvinkliga prismats perifera
delar. I de centrala delarna passerar ljuset
igenom från T, och i stället erhålles i de
centrala delarna ljus från Tj. Vid lika be*
754
Fig. 3/2. Prismafotometer.
INGFNJÖRSH ANDBOKEN 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
