Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektrisk motordrift
Fig. 4/12. Seriemotor med startmoU
stånd (R).
alltför höga värden, blir startmomentet
som är proportionellt mot produkten av
flödet och rotorströmmen begränsat. Ma*
skinen kommer därför till användning
främst i de fall, då man eftersträvar ett
nära konstant varvtal men ej har krav på
stort startmoment.
Den vid seriemotorn använda kopp*
lingen framgår av fig. 4/12.
Seriemotorn magnetiseras av en lind*
ning, vilken är kopplad i serie med rotor*
lindningen och sålunda genomflytes av
rotorströmmen. Motorns hastighetskurva
får därigenom ett helt annat utseende än
den för shuntmotorn. En ökad belastning
motsvarar en ökad belastningsström och
därmed ett starkare flöde och sjunkande
varvtal. Varvtalet faller sålunda mycket
snabbt med stigande belastning, samtidigt
som momentet ökar. Avlastas däremot
motorn, kommer strömmen genom den*
samma att oavbrutet minska. Då samma
sak tydligen även gäller för flödet, blir
följden, att varvtalet oavbrutet ökar dvs.
motorn rusar i tomgång. Av denna orsak
böra seriemotorer i allmänhet icke an*
slutas till belastningen medelst rem, då
olyckor kunna inträffa vid rembrott.
En möjlighet att reglera en seriemotors
varvtal är att parallellt med magnetlind*
ningen koppla ett motstånd för att i viss
mån påverka magnetiseringsströmmen.
Fig. 4/13. Kompoundmotor med reglermoU
stånd (Rm) och startmotstånd (R)
För seriemotorns start erfordras liksom
vid shuntmotorn ett startmotstånd. Då
hela rotorströmmen i starten passerar mag*
netlindningen, blir startmomentet mycket
stort och maskinen lämpar sig bra för så*
dana fall, där man behöver ett stort start*
moment, men där variationerna i varvtal
icke äro till nackdel. Den är sålunda spe*
ciellt lämplig vid t. ex. järnvägs*, spår*
vägs* och krandrift.
Kompoundmotorn är en kombination av
shunt* och seriemotorn. Dess koppling
framgår av fig. 4/13.
Motorn magnetiseras dels av en shunt*
lindning, dels av en serielindning, vilken
vanligen är dimensionerad betydligt sva*
gare än shuntlindningen. Kompoundmo*
torns egenskaper bli beroende av huruvida
serielindningen är kopplad motverkande
eller medverkande i förhållande till shunt*
lindningen. Eftersträvar man ett mycket
konstant varvtal väljes motkompoundering,
varvid serielindningen vid stigande beläst*
ning försvagar det magnetiska flödet och
sålunda bidrager till att stabilisera varv*
talet. Vanligen kopplas emellertid serie*
lindningen medverkande, varvid varvtals*
sänkningen från tomgång till fullast vis*
serligen ökas, men motorn får samtidigt
större startmoment och bättre överbelast^
ningsförmåga.
ALLMÄNNA DELEN
857
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
