Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMAN ELEKTROTEKNIK
Asynkronmotorer. Den vanliga asynkron*
motorn består av en stator med en tre*
fasig lindning förlagd i spår i den lami*
nerade järnkärnan samt en rotor, försedd
antingen med en motsvarande lindning
ansluten till släpringar eller också med
en burlindning. Burlindningen är perma*
nent kortsluten och består av ett antal
stavar inlagda i spår på rotorn, vilka på
båda sidor äro förenade med en kortslut*
ningsring.
Tillföres statorlindningen en trefasig
växelström alstras av densamma ett mag*
netiskt flöde, vilket roterar med en hastig*
het, som bestämmes av frekvensen. Då
detta flöde skär ledarna i rotorlindningen,
alstras i denna en ström och genom sam*
verkan mellan denna ström och stator*
flödet alstras den kraft, som bringar ro*
torn att rotera.
En asynkronmotors varvtal är tydligen
bestämt av frekvensen. Motorns synkrona
varvtal erhålles ur uttrycket:
120 f .
n =-r/m
där p = poltalet och f = frekvensen. Vid en
tvåpolig maskin och en frekvens om 50 p/s
blir sålunda det synkrona varvtalet 3 000
r/m, vilket alltså är det högsta varvtal,
vilket kan uppnås vid ett 50*periodigt
nät. Vid ett 25*periodigt nät blir på sam*
ma sätt det högsta varvtalet 1 500 r/m.
Rotorn i en asynkronmotor kommer
vid belastning icke att löpa med exakt det
på ovanstående sätt beräknade synkrona
varvtalet. Rotorns varvtal inställer sig
nämligen så att en viss skillnad erhålles
mellan statorflödets och rotorns varvtal. Ju
större belastning motorn har desto större
blir varvtalsskillnaden. Kvoten mellan
denna skillnad och det synkrona varvtalet
benämnes eftersläpningen. Denna fås så*
lunda ur uttrycket:
där ns = synkrona varvtalet och n~rotorns
varvtal. Eftersläpningen angives vanligen
i procent och är vid motorns märklast 2
à 5 %. Asynkronmotorn arbetar sålunda
med ett mycket stabilt och av belastningen
oberoende varvtal.
Den viktigaste karakteristiska kurvan
för en asynkronmotor är sambandet mel*
lan moment och eftersläpning. En normal
kurva av detta slag, som sålunda anger
hur momentet varierar, om motorn belas*
tas, återgives i fig. 4/14.
Fig. 4/14. Momentkurva för en trefasig asynkronmotor.
858
INGENJÖRSH ANDBOKEN 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
