Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektrisk motordrift
Fig. 4/17. Principschema för trefas kommu*
tatormotor med shuntkarakteristik.
bryggorna relativt varandra ändras ma*
skinens hastighet. Varvtalsregleringen är
emellertid med hänsyn till kommuteringen
underkastad vissa begränsningar. Ju större
regleringsområdet skall vara desto dyrare
blir också motorn. En varvtalsreglering i
förhållandet 1:3 möter emellertid upp till
ganska stora effekter inga svårigheter.
Sedan ett visst varvtal inställts, ändrar
sig detta vid en belastningsändring på
samma sätt som vid en asynkronmotor.
För en maskin med regleringsområdet 1:3
sjunker hastigheten sålunda med 5 à 7 %
vid övergång från tomgång till fullast.
Detta värde gäller om maskinen är in*
ställd för en hastighet över den synkrona.
Vid synkron hastighet bli motsvarande
siffror 3 à 5 %, och vid undersynkron
hastighet 15 à 20 %.
Några karakteristiska kurvor för en tre*
fas kommutatormotor av ovan beskrivet
slag anges på fig. 4/18. Kurvorna avse
driftförhållandena vid synkront borstläge.
Fig. 4/18. Karakteristiska kurvor för en
reg-lerbar trefas kommutatormotor (enl. Asea).
Den exemplifierade maskinen är för 10—
30 hk, 470—1 400 r/m.
En trefas kommutatormotor med ett
regleringsområde av ca 1:2,s eller större
kan startas genom direkt tillslagning till
nätet utan hjälp av startmotstånd. Man
får härvid ett startmoment av 1,5 à 2,5
gånger motorns normala moment. Start*
strömmen blir i regel icke större än 50 %
över normalströmmen. Motorer med mindre
regleringsområde än det ovan angivna få
startas med hjälp av startmotstånd in*
kopplat i statorlindningen.
Val av lämplig strömart för motordriften.
När det gäller att i ett visst givet beläst*
ningsfall utvälja den lämpligaste motor*
typen, är man i de allra flesta fall bunden
till en viss strömart, vilken bestämmes
av-tillgängligt distributionssystem. Normalt
ifrågakomma härvid endast likström och
trefas växelström. Man får då utvälja den
lämpligaste motortypen med hänsyn till
de krav, som ställas på startegenskaperna,
varvtalsregleringen samt i vissa fall på
motorns förmåga att utöva ett bromsande
moment. I vissa fall föreligger emellertid
tillfälle att välja mellan olika strömarter.
Den största fördelen med likströmssy*
stemet är att likströmsmaskinerna kunna
ALLMÄNNA DELEN
863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
