Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMAN ELEKTROTEKNIK
konstrueras för varje önskat varvtal inom
mycket vida gränser samt att deras hastig*
het på ett enkelt sätt kan kontinuerligt
regleras. En särskild fördel är, att hastig*
hetsregleringen sker utan försämring av
verkningsgraden, vilket ju icke är fallet
med t. ex. asynkronmotorn med reglerings*
motstånd i rotorkretsen. Såsom en ytter*
ligare fördel hos likströmssystemet kan
nämnas likströmsmaskinernas goda start*
egenskaper.
En nackdel med likströmssystemet är
emellertid att motorerna på grund av den
mera invecklade konstruktionen ställa sig
dyrare än de normala växelströmsmaski*
nerna. Härtill kommer, att såväl borstar
som kommutator alltid kräva viss tillsyn.
Såsom en ytterligare nackdel, vilken emel*
lertid i de flesta fall saknar praktisk bety*
delse, tillkommer, att man vid konstruk*
tionen av en likströmsmaskin icke har
samma frihet beträffande spänningsvalet
som vid växelströmsmaskinerna.
En av fördelarna med den trefasiga
växelströmmen är att motorerna vid be*
hov kunna byggas för högre spänning än
likströmsmaskinerna. Dessutom har den
släpringade asynkronmaskinen liksom lik*
strömsmaskinen goda startegenskaper men
kräver knappast någon tillsyn och är dess*
utom enklare och därmed billigare. En
väsentlig nackdel med växelströmssystemet
är emellertid, att endast vissa av frekven*
sen bestämda varvtal kunna erhållas utan
speciella anordningar. Vidare kan varv*
talet vid synkronmaskinerna överhuvud
icke regleras och vid asynkronmaskinerna
endast med uppoffring av verkningsgra*
den. Trefas kommutatormotorer finnas
visserligen, men som redan angivits ställa
dessa sig dyrbara, varför de främst kom*
mit till användning i anläggningar med
mycket stora krav på varvtalsreglering.
Trots att likströmssystemet vid motor*
drift har avgjorda fördelar framför växel*
strömmen, kan man konstatera, att växel*
strömmen är så gott som helt förhärs*
kände. Orsaken härtill är i första hand
dess möjlighet till transformering mellan
olika spänningar, varigenom överföring
på stora avstånd möjliggöres. Man skulle
givetvis kunna tänka sig, att själva kraft*
överföringen skedde med växelström som
i mottagningspunkten omformades till lik*
ström. Vid detta system erfordras emel*
lertid särskild utrustning för omform*
ningen, vilken ställer sig dyr. Systemet
användes emellertid vid stora speciella an*
läggningar (t. ex. valsverk), där likström*
mens fördelar äro av avgörande betydelse.
Speciella kopplingar vid elektriska motorer.
I vissa belastningsfall, t. ex. då varvtals*
reglering kräves inom mycket vida grän*
ser, är det icke möjligt att med tillgäng*
liga maskintyper uppnå de önskade egen*
skaperna. Man kan då ofta genom
kombination av flera maskiner i speciella
kopplingar uppnå eftersträvat resultat.
Nedan redogöres för några av de vanli*
gaste av dessa specialkopplingar, deras
egenskaper och användningsområden.
Önskar man möjlighet att reglera varv*
talet inom mycket vida gränser samt möj*
lighet till omkastning av rotationsrikt*
ningen kan man använda Ward=Leoriard=
systemet. Systemet, som framgår av fig.
4/19, drives med hjälp av en till nätet kopp*
lad motor av valfri typ. Det är sålunda
möjligt att medelst t. ex. en trefas asyn*
kronmotor ansluta systemet till ett växel*
strömsnät eller att genom en likströms*
motor ansluta det till ett liksrrömsnät.
Kopplingen grundar sig därpå, att en
särskild generator användes för alstring
av likström, medelst vilken motorn drives.
Generatorn är separat magnetiserad, och
genom reglering av dess magnetiserings*
ström kan motorns varvtal godtyckligt
regleras, liksom också rotationsriktningen
kan omkastas. En väsentlig synpunkt är
också att verkningsgraden blir relativt
fNGENJÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
