Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska och magnetiska mätningar - 2. Instrument för ström- och spänningsmätning - Galvanometrar - Praktiska anvisningar för användande av känsliga galvanometrar - Elektrometrar - Elektrometerns konstanter - Bladelektrometrar - Strängelektrometrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
instrument tör ström- och spänningsmätning.
Om upphängningsanordningar, se Kohl»
rausch, s. 17 och ATM J 010—2.
Termokrafter. Termokrafter elimineras ge?
nom polvändning. Som regel är det dess?
utom säkrast att göra tre avläsningar,
vänster—höger—vänster, varigenom en
eventuell gång i nolläget elimineras. Ge?
nom att överallt använda kopparledare
och skydda kontaktställena med vadd e. d.
kunna termokrafterna undvikas i hög grad.
Nollpunktsvariationer. Dessa orsakas i
första hand av termokrafter. På grund av
hysteres hos ferromagnetiska föroreningar
och elastisk hysteres i upphängningsban?
det är nolläget hos mycket känsliga instru?
ment dessutom beroende av den tidigare
utslagsriktningen. Vid noggranna mät?
ningar bör man göra avläsningar åt samma
håll, och även tillse att dämpningen är
aperiodisk, så att nolläget ej överskrides.
Elastisk efterverkan hos upphängnings*
bandet är även orsak till att utslaget trots
lämplig dämpning kryper en aning.
Litteratur: Werner, O. Empfindliche Gal?
vanometer, Berlin 1928; Handb. d. Phys.,
bd. 16, 1928, s. 253; Kohlrausch. Prak?
tische Physik 2, 18. Aufl., s. 11—24, 83—
87; Ising, G. Galvanometrar och elektro?
metrar, Kurs i mätteknik, Tekn. T. förlag
1944, s. 15.
Elektrometrar
Ett stort antal elektrometertyper finnes.
De kunna väsentligen indelas i blad?,
sträng? och kvadrantelektrometrar. Som
riktkraft användas i de tre grupperna resp.
tyngdkraften, böjningselasticiteten hos en
tråd och vridningselasticiteten hos en tråd.
När hög spänningskänslighet eftersträvas,
användes en yttre hjälpspänning. En
koppling med yttre hjälpspänning benäm?
nes heterostatisk, i motsats till idiostatisk
koppling, vid vilken utslaget åstadkommes
enbart med hjälp av mätspänningen.
Elektrometerns konstanter. Man inför be?
greppen spänningskänslighet Se och
laddningskänslighet SQ (jämför galvanometern),
definierade genom
där E = spänning, Q = laddning och x =
- utslag. Kapacitansen C hos en elektro?
meter varierar med utslaget, vilket är vä?
sentligt för elektrometerns teori, men
variationerna äro små, så att man i all?
mänhet (med användande av relationen
Q=C • E) kan sätta
Härav synes att laddningskänsligheten vid
given spänningskänslighet blir högre, ju
mindre kapacitansen är. En beräkning av
spänningskänsligheten fordrar medtagande
av upp till andragradstermen i uttrycket
på kapacitansen som funktion av utslaget.
Bladelektrometrar. Det ursprungliga ut?
förandet med ett tunt guld? eller alumi?
niumblad, i övre änden fäst vid en me?
tallstav, från vilken bladet repelleras vid
uppladdning, var mycket ömtåligt på grund
av risken för att det tunna guldbladet
skulle klibba fast vid förflyttningar. I en
nyare typ är guldbladets nedre ände fäs?
tad vid en kvartsbygel, och bladets utbukt?
ning på mitten observeras. I en annan
oöm, modern typ enligt Lauritsen (se
Strong s. 229) är guldbladet ersatt av en
tunn förgylld kvartstråd. Kapacitansen är
ca 0,2 pF, spänningskänsligheten 1 V/skald,
och laddningskänsligheten ca lO^13 C/skald.
Strängelektrometrar. En metalltråd
av-tjockleken 1 à 2 fi är fastspänd i sin övre
ända och i den nedre fästad vid en elas?
tisk kvartsbygel, genom vars höjning och
sänkning trådens spänning kan regleras.
Tråden omgives på båda sidor av plattor.
ALLMÄNNA DELEN
57
897
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
