Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska och magnetiska mätningar - 3. Mätmetoder för likström - Mätning av ström och spänning - Mätning av låga strömmar - Mätning av låga spänningar - Mätning av höga strömmar och spänningar - Kompensationsapparater - Princip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA MÄTNINGAR
Med elektrometer mätes bäst enligt en
kompensationsmetod, se fig. 3/1. I början
står voltmetern på noll och det övre kvad?
rantparet är jordat. Därefter öppnas 5 och
motståndet regleras så att elektrometern
hela tiden står på noll. Om spänningen
efter tiden t är E så är strömstyrkans me?
delvärde under denna tid
En tredje metod är att mäta spännings=
fallet över ett stort moistånd. Mätningen
måste givetvis ske med ett elektrostatiskt
instrument. Motstånd upp till 1011 ohm
kunna användas.
Elektrometerrör äro i flera kopplingar an?
vändbara för mätningar av låga strömmar,
se under Mätningar med hjälp av elektron?
rör, s. 916.
Mätning av låga spänningar. Galvanomet*
rar äro endast användbara för spänningar
med relativt lågt inre motstånd. Är där?
emot spänningskällans inre motstånd så
stort att ingen ström bör uttagas vid mät?
ningen, måste man begagna elektrosta?
tiska mätanordningar, såsom elektrometer
eller elektrometerrör, se s. 915.
Spänningskänsligheten hos en elektro?
meter är ett par tiopotenser lägre än för
en galvanometer. Kalibrering sker genom
att potentiometriskt ta ut en viss del av
en känd spänning.
Mätning av höga strömmar och spänningar.
Shuntar för höga strömstyrkor förbruka
relativt stora effekter och äro ur denna
synpunkt obekväma. Med hjälp av en
transduktor kunna såväl höga som ordi?
nära strömmar mätas utan effektförlust
med en noggrannhet av ca 1 %, se Hed?
ström.
Elektrostatiska voltmetrar äro använd?
bara upp till de högsta spänningar. Mät?
området för ett givet instrument kan ut?
ökas genom en spänningsdelare av hög?
ohmiga motstånd av radiotyp. En enkel
metod är även att begagna dylika mot?
stånd som förkopplingsmotstånd till en
milliamperemeter, varvid spänningen er?
hålles som produkten av avläst ström och
motståndet. Man får se upp med mot?
ståndsändringar på grund av temperatur?
variationer.
För mätning av höga spänningar be?
gagnas även kulgap, vid vilka överslags?
spänningen är känd som funktion av av?
ståndet, jämför FysikaliskUtekniska tabeU
ler, tab. 59.
Litteratur: Hedström, S. E. Transduktorn
som mättekniskt hjälpmedel, Tekn. T. 75,
1945, s. 517; Thorburn, R. Hur göra de
elektriska visarinstrumenten mångsidigt an?
vändbara? Kurs i mätteknik, Tekn. T.
förlag 1944, s. 28.
Kompensationsapparater
En kompensator eller potentiometer är
ett instrument för noggrann mätning av
spänningar. Med hjälp av normalmotstånd
kunna även strömmar och motstånd mä?
tas. I första fallet mätes spänningen över
det i strömkretsen inkopplade normalmot?
ståndet, i det andra fallet jämföras spän?
ningarna över det okända motståndet och
ett normalmotstånd då de äro seriekopp?
lade i en strömkrets.
Princip. Den okända spänningen Ex (fig.
3/2 inkopplas över så stor del av motstån?
det R, att galvanometern G blir strömlös.
Ex är då lika med spänningsfallet över
delen Rt. Motståndet R och strömstyrkan
genom detsamma måste vara noga kända.
Strömstyrkan är vanligen en jämn tio?
potens och inregleras med hjälp av nor?
malelementet NE, vilket i serie med gal?
vanometern anslutes över motståndet R:i.
Med hjälp av en omkopplare kan samma
galvanometer som tidigare användas.
900
FNGENJÖRSH ANDBOKEN l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
