Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska och magnetiska mätningar - 5. Mätningar med hjälp av elektronrör - Rörvoltmetrar - Ström- och laddningsmätning med elektronrör - Mätning av ström genom spänningsfall över motstånd - Mätning av likström genom uppladdning av en kondensator - Mätning av laddning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA MATNINGAR
Fig. 5/16. Principschema för mätning av
låga strömmar med elektronrör genom
spänningsfall i ett stort motstånd.
Ström- och laddningsmätning med
elektronrör
Elektronrör erbjuda inga större för*
delar vid mätning av strömmar från ca
10"8A och uppåt. Däremot ha de framför
galvanometrar (område 10"6—10"10A) och
elektrometrar (område under 10"10A) för*
delen av större robusthet. En annan fördel,
som även är av stor betydelse vid laddnings*
mätning, är den korta inställningstiden.
Mätning av ström genom spänningsfall över
ett motstånd. Principen framgår av fig. 5/16.
Metoden är användbar om strömkällans
inre motstånd är så högt, att motståndet
R? ej ändrar strömmen alltför mycket.
Storleken på motståndet Rg (och därmed
känsligheten) bestämmes av rörets galler*
ström. Med elektrometerrör kunna mot*
stånd upp till ca 1012 ohm användas.
Vid mätning av mycket låga strömmar
måste kopplingen i fig. 5/16 utökas med en
likspänningsförstärkardel, som bör ha
kraftig negativ återkoppling. Svårigheten är
här, liksom vid tidigare kopplingar, att få
en stabil balansering av anodviloströmmen.
Olika slag av bryggkopplingar ha föreslagits
för stabilisering, se t. ex. Penick och den
omfattande översikten hos Mac Donald.
Mätning av likström genom uppladdning
av en kondensator. Man låter strömmen
ladda upp en kondensator med högt iso*
lationsmotstånd och mäter spänningsök*
ningen (jfr motsv. mätning med elektro*
meter, s. 900). Ju mindre kondensator,
dess högre känslighet. I gränsfallet begagnas
galler*katodkapacitansen hos röret, vilket
då måste ha mycket god isolation, dvs.
elektrometerrör måste användas. Ström*
mar ned till 10"17 A uppges kunna mätas,
se Mac Donald.
Mätning av laddning. Jämfört med elektro*
metrar ha elektronrör högre känslighet
och oerhört mycket kortare inställnings*
tid, men betydligt sämre isolation. Detta
medför att elektronrör äro lämpliga för
mätning av snabba laddningsändringar,
t. ex. vid piezo*elektriska anordningar och
kapacitiva tryckindikatorer, vidare vid
strålningsmätningar inom kärnfysiken.
Laddningsmätningar behandlas utförligt
av Schintlmeister.
Litteratur: Mac Donald, P. A. Physics 7,
1936, s. 265; Penick, D. B. Rev. Sci. Instr.
6, 1935 s. 113.
Litteratur till kap. j: Barkhausen, H. Elek*
tronenröhren, 4 bd, 4. Aufl., Leipzig 1931
—1937; Chute, G. M. Electronics in In*
dustry, New York 1946; Eastman, A. V.
Fundamentals of Vacuum Tubes, 2d ed.,
New York 1941; Koller, L. The Physics of
Electron Tubes, 2d ed., New York 1937;
Philips Bücherreihe über Elektronen*
röhren, 3 bd, Eindhoven 1940—42; The
Radio Amateurs Handbook, publ. by The
Am. Radio Relay League, 23d ed. 1946;
Reich, H. J. Theory and Applications of
Electron Tubes, 2d ed., New York 1944;
Rothe, H. Kleen, W. Grundlagen und
Kennlinien der Elektronenröhren, 2. Aufl.,
Leipzig 1943; samma, Elektronenröhren
als Anfangsstufen*Verstärker, Leipzig 1940;
samma, Elektronenröhren als End* und
Senderverstärker, Leipzig 1940; Schintl*
meister, J. Die Elektronenröhre als physi*
kalisches Messgerät, Wien 1942; Terman,
916
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
