Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska och magnetiska mätningar - 6. Mätningar på ferromagnetiska material - Definition av magnetiska storheter - Magnetiseringsdiagrammet - Avmagnetisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA MÄTNINGAR
Fig. 6/2. Skillnaden mellan MHC och BHC.
När fältstyrkan efter mättning minskas
till noll avtar B efter en kurva som ligger
över nykurvan och skär B*axeln vid värdet
Br, remanensen. Den negativa fältstyrka
som fordras för att göra B = 0 kallas
koer-citivfältet eller koercitivkraften Hc. Om
efter mättning i negativ riktning fältstyrkan
åter ökas till högt positivt värde, erhålles
en sluten kurvslinga, hysteresslingan.
Kurvan över magnetiseringen f*0M får
nära samma form som B*kurvan, skillna*
den är att asymptoten vid höga H blir
horisontell och att koercitivkraften får ett
något högre värde, betecknat MHC till
skillnad från BHC, se fig. 6/2. Skillnaden
mellan MHC och BHC är vid mjuka magne*
tiska material försumbar men kan emel*
lertid vid permanentmagnetiska material
bli betydande.
Med differentiella permeabiliteten i en
viss punkt på magnetiseringskurvan menas
kurvans lutning i denna punkt. Den rever=
sibla permeabiliteten definieras på följande
sätt: om man i någon punkt på hysteres*
slingan eller nykurvan, t. ex. i punkten
A i fig. 6/1, underkastar provet en liten
fältändring dH i motsatt riktning mot den
tidigare, får man efter återgång till ut*
gångspunkten en hysteresslinga med lägre
lutning, såsom antydes i figuren. Då dtl
minskar mot noll närmar sig slingan alltmer
en rät linje, vars lutning änger värdet på
den reversibla permeabiliteten i punkten A.
Vid magnetisering med lägre fältstyrkor
än som motsvarar mättning erhållas hyste*
resslingor, som ligga innanför den ovan
beskrivna. Ett par äro utritade i fig. 6/1.
Sammanbindas spetsarna till en serie dy*
lika slingor med avtagande amplitud er*
hålles kommuteringskurvan, vilken i all*
mänhet praktiskt taget sammanfaller med
nykurvan. Korrekta värden på Br och Hc
erhållas endast om provet tidigare varit
magnetiserat till nära mättning.
Den för genomförande av en magneti*
seringscykel erforderliga energin (vilken
helt omvandlas till värme), det s. k. hystes
resarbetet Wh, erhålles ur den av kurvan
i B—Hfdiagrammet inneslutna ytan Y:
Wh=fHdB = YCWs/m3)
Beroende på om hysteresslingan är smal
eller bred skiljer man av gammalt mellan
magnetiskt mjuka och magnetiskt hårda
material.
Ovan har förutsatts att fältstyrkeänd*
ringarna skett långsamt. Vid snabba om*
magnetiseringar tillkomma förluster på
grund av virvelströmmar och i mindre
grad på grund av magnetisk efterverkan
(se nedan). Även en magnetisk hudeffekt
gör sig gällande. På grund av dessa effekter
bli de totala förlusterna större än ovanstå*
ende uttryck visar. Likaså sker en avrund*
ning av hysteresslingan, så att denna vid
mycket höga frekvenser närmar sig en ellips.
Avmagnetisering. Ett prov göres vanligen
omagnetiskt genom att utsättas för en
växelmagnetisering med kontinuerligt av*
tagande amplitud. Den högsta amplituden
måste vara högre än den fältstyrka som
provet tidigare utsatts för. Önskas mycket
fullständig avmagnetisering måste man
tillse, dels att minskningen av fältstyrkan
sker i mycket små steg och ner till till*
918
INGENJÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
