Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk litteraturtjänst - Utförande och redigering av vetenskapliga uppsatser m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK LITTERATURTJÄNST
Fig. 1 a.
Typografiska mått och benämningar
Allt efter ett arbetes art väljes olika storlek (grad) på de använda
stilarna. Vid angivandet av storleken användes som längdenhet
typografisk punkt. Den i Sverige vanligen använda typografiska punkten
benämnes Didotpunkt och definieras av:
1 Didotpunkt = r-™ m = 0,326 oes mm,
L 660
Därjämte förekommer 1 amerikansk punkt, som är 0,35i 406 mm.
Man kan sätta 48 amerikanska punkter = 45 Didotpunkter.
De olika stilgraderna ha följande namn:
6 punkter ==Nonpareille {Q punkter= Korpus
8 » = Petit 12 » =Cicero
9 » — Borgis 14 » = Mittel
Därefter följer 16 tertia, 18 paragon, 20 text, 24 dubbelcicero, 28
dubbelmittel, 30 liten kanon, 42 stor kanon, 48 konkordans, 60 liten
sabon. Grader mindre än 6 punkter ha namnen: 3 brilliant, 4 diamant,
5 perl. 7 punkter benämnes kolonell (mignon).
Böcker sättas vanligen med korpus, tidskrifter stundom med borgis
eller petit. Då huvudstilen är korpus, sättas ofta vissa mindre viktiga
partier och fotnoter med petit. Till tabeller begagnas ofta av utrym»
messkäl petit.
Raderna kunna antingen sättas kompakt, alltså utan mellanrum, eller
också med ett visst mellanslag. Vid korpus är det vanligt med 2 punk*
ters mellanslag. (Anges ofta i antalet petit: 1 punkt = 1/s petit, 2
punkter = XU petit osv.)
Denna bok är satt med petit och XU petits mellanslag. Vissa mindre
viktiga partier liksom noter äro satta med petit kompakt.
Man anger stundom 10/12 punkter. Detta betyder korpus grad på
cicero kägel, dvs. med 2 punkters mellanslag.
Satsytans bredd anges i cicero. Denna bok är satt med en total
satsbredd av 27 cicero (förkortas cic.). Var och en av spalterna är
13 cic. och mellan dem finns 1 cic. mellanrum.
För omvandlingar bör man veta att 1 cicero = 4,5132 mm.
De vanliga sättmaskinerna kunna ej sätta bredare sats än 28 cic.
Är raden bredare, måste den sättas i två omgångar och det blir då
lätt en synlig skarv.
Den vanliga stilen kallas antikva. Viktiga ord utmärkas med kursiv
stil. Stundom begagnas halvtet antikva eller halvfet kursiv. Även
fet stil förekommer. På en sättmaskin förekommer endast antikva
och kursiv eller antikva och halvfet, varför alla tre sorterna endast
böra begagnas i undantagsfall. Till rubriker är det däremot vanligt
med halvfeta stilar. Man talar även om smala och breda bokstäver.
Markering av ord sker stundom genom spärrning. Då denna
är dyrbar att sätta bör helst kursiv begagnas.
1020
INGEN JÖRS HANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
