Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yrkeslagstiftning - Semesterlagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YRKESLAGSTIFTNING
2. Semesterlagen
Allmänt. Lag av den 29 juni 1945, träd?
de i kraft vid ingången av 1946 (Sv. förf.?
samling 420/1945). Bestämmelserna om
längre semester för minderåriga trädde i
kraft den 1 juli 1946 (s. 1038).
Från lagen är endast undantagen ar*
betstagare, som är medlem av arbetsgiva?
rens familj eller som avlönas uteslutande
genom andel av vinst (§ 1). För vissa ar?
betstagare hos staten gälla särskilda före?
skrifter. Den som är självständig företaga?
re är icke berättigad till semester. Även
bisysslor berättiga till semester eller se?
mesterersättning. Man kan icke genom pri?
vata överenskommelser av något slag sätta
semesterlagen ur kraft. Om arbetstagare
har längre semester än som föreskrives i
lagen, skola detaljbestämmelser gälla även
för den överskjutande delen (§ 2), om ej
annat överenskommits. Om t. ex. en ar?
betstagare enligt kollektivavtal eller en?
skilt kontrakt har rätt till 18 dagars se?
mester, skall jämväl semesterersättning
som tillkommer honom, när han slutar sin
anställning, beräknas enligt denna avtal:?
enliga semester, oavsett att den är längre
än vad lagen föreskriver.
Den som utför arbete i sitt hem eller
under sådana förhållanden, att det ej kan
anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka
över hur arbetet anordnats, har endast
rätt till semesterlön (§ 4). Den som läm?
nar sin anställning, innan han åtnjutit se?
mester eller semesterlön, har rätt att er?
hålla semesterersättning (§ 5).
Semesterns längd och förläggning
Avgörande är den tid arbetstagaren fö?
regående kalenderår eller motsvarande
avtalsvis fastställt kvalifikationsår varit i
arbete hos arbetsgivaren (§ 3). För varje
månad, som man arbetat minst 16 dagar,
erhålles en dags semester nästföljande år.
Därvid anses han varit i arbete viss dag,
även om arbetet endast utförts en d-1 av
denna dag (§ 7). Om en person utfört
arbete under 16 dagar i samma kalender?
månad, har han rätt till semesterenätt?
ning, även om han icke varit anställd läng?
re tid. Dock har han icke rätt att få se?
mesterersättning omedelbart. (Se nedrn.)
Detta gäller vuxna. För ungdom utjår
längre semester. Den som är under 18 år
förvärvar rätt till en och en halv semester?
dag för varje månad av kvalifikations?
året till och med den, då han fyller 18 år.
I övrigt gälla de vanliga reglerna.
Söndagarna inräknas ej i semestern, där*
emot fridagar. Utgår semester med minst
sex dagar i föjld, räknas helgdagar
under denna tid som semesterdagar (§ 8).
Semesterdagar eller tid, di arbetare på
grund av olycksfall i arbetet eller sjuk?
dom, som avses i lagen om yrkessjukdo?
mar ej arbetat, jämställes (§ 7) med ar?
betsdag vid beräknandet av semester. Dy?
lika bortavaro kallas privilegierad från=
värö. Till denna räknas även bortavaro på
grund av havandeskap eller barnsbörd, om
den ej överstiger 12 veckor, samt tjänat?
göring enligt värnpliktsla^en § 27, eller
med stöd därav föreskriven militär öv?
ning under högst 63 dagar för varje kålen?
derår räknat. Första tjänstgöring eller be?
redskapsövning berättigar däremot icke
till semestersättning.
Om en befattningshavare under ett år
övergår från en uppgift inom ett företag
till en annan, utgår för hela året högst
det antal semesterdagar, som den nya an?
ställningen berättigar till (§ 9). Förutsätt?
ningen är därvid, att löpande kalenderår
är kvalifikationsår i den senare anställ?
ningen. Bestämmelsen har tillkommit för
att icke under övergångsåret skall utgå
dubbel semester.
Om inom någon yrkesgrunp med hän?
syn till anställningens art eller varaktig?
1036
fNCENJÖRSHANDBOKEN 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
