- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 2. Maskinteknik /
29

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Toleransbestämning

a b c

Fig. 2/3. Mått mellan likriktade ytor.

ståndet till A får minus* och till B pius*
tolerans. Se »Centrumavstånd» s. 32.

Icke toleranssatta mått

Vid mått, där ingen större noggrannhet
kräves, behöves ingen särskild måttkontroll.

För att erhålla en juridisk gräns även
för sådana mått, rekommenderas att på
ritningen ånge t. ex. »Icke toleranssatta
mått godkännes med tolerans ±0,5 mm»
eller enligt ISA*rekommendation ±1/2 IT
17. Dess numeriska värde för (1) .. . 1600
framgår av tab. 2:3.

Man kan även skriva J eller j 17.

Speciella toleransfrågor

Förutom rena mått*toleranser kan det
ofta vara värdefullt för verkstaden att få
upplysning om den önskade noggrann*
heten vid bearbetningen även av sådana
detaljer, som vanligen ej kontrollmätas.
Däremot måste man iakttaga en viss för:
siktighet, så att inte arbetsstycket blir
överbestämt genom olika mått och tole
lansangivelser. Detta gäller t. ex. rikt

nings* och lägesfel, icke önskad excentri*
citet, vinklar och konor, vilka fall be*
handlas särskilt i det följande.

För en spiralfjäder kan det t. ex. vara
svårt att utan vidare ånge tråddimensio*
nen med hänsyn till fjäderkraften. Lämp*
ligt är då att toleranssätta kraften för en
bestämd fjäderlängd: »F=19±0,s kgf vid
L = 210» och låta verkstaden bestämma
den trådtjocklek, som uppfyller dessa
villkor.

Ibland kan det även vara nödvändigt
att hålla ett arbetsstyckes vikt inom vissa
gränser och anger man då t. ex. »68±3 g».

Form- och riktningstoleranser

Avvikelser från en ytas teoretiska jämn*
het, beroende på s. k. mikrometriska fel,
behandlas i avsnittet Ytbeskaffenhet.

Tab. 2:3. Numeriskt värde à 1/2 IT 17
för mått (1) ... 1600.

Fig. 2/4. Ytor, måttsatta från hålcentrum.

Nom. mått 1/2 IT 17
mm V-
(1). ..3 450
(3). ..6 600
(6). ..10 750
(10). .18 900
(18). .30 1050
(30). .50 1 250
(50). .80 1 500
(80). .120 1 750
(120) . .180 2000
(180) . .250 2 300
(250) . .315 2 600
(315) . .400 2 850
(400) . .500 3 150
(500) . .630 3 400
(630) . .800 3 800
(800) .. .1000 4 200
(1 000) .. .1250 4 650
(1 250) .. . 1 600 5 250

MASKINTEKNIK

29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/2/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free