Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YTBESKAFFENHET
Fig. 4. Kvalitetsbeteckningar å ritningar.
ståndet y från övre grundlinjen uttryckt
10,5
i delar av H, t. ex. för iCj
y—0,5H. Detta värde kan f. ö. sättas
approximativt = Kf.
Bärkurva. Vid bestämning av längdfaktorn
erhållna 21 är även ett mått på storleken
av den bärande ytan sedan godset ovan*
för y*linjen nötts av. Den bärande ytan
varierar vid kontinuerlig avnötning och
är teoretiskt 0 °/o av totalytan vid övre
grundlinjen och 100 °/o vid den undre,
se fig. 3, s. k. Abbotkurva.
Bäryta, bärfaktor — jfr SMS 671.
Måttenhet
Då ytbeskaffenheten är beroende av
många faktorer är det svårt att objektivt
bestämma en ytas kvalitet. Ehuru pro*
fildjupet direkt kan mätas genom t. ex.
ljussnittsförfarande eller medelst ytindi*
kåtor och således vanligen ligger till grund
för bedömningen av en yta, är det icke
den enda bestämmande faktorn. Två ytor
med samma profildjup kunna i verklighe*
ten ha helt olika kvaliteter, t. ex. med
avseende på bärförmågan.
Profildjupet är alltså ett approximativt re*
lativvärde, men det ger för praktiska be*
hov en f. n. godtagbar noggrannhet.
I USA, där man tidigt studerat dessa
frågor, har man som standard fastställt,
att kvalitetstalet för ytor skall anges på
något av följande sätt:
1) Avståndet mellan högsta topp och
djupaste botten.
2) Medelavståndet från topp till botten
med uteslutande av extremvärden (jfr
fig. 1).
3) Det aritmetiska mediet för profilkur*
vans avstånd från medellinjen.
4) Det kvadratiska medelvärdet för sam*
ma avstånd (effektivvärdet) eller »root
mean square» (RMS).
Vilken av dessa som väljes skall anges
på ritningen. Talvärdet för mätstorheten
skall väljas ur en standardiserad serie.
Vid de i praktiken förekommande ytor*
na blir skillnaden mellan aritmetisk och
kvadratisk medelavvikelse i regel mycket
liten, vartill kommer att det sistnämnda
är enklare och naturligare samt kan be*
stämmas medelst ett antal helt skilda mät*
apparater.
I Sverige föreligger hösten 1947 förslag
till standard, omfattande SMS*671 med
terminologi och definitioner samt SMS*
672 med tecken och anvisningar.
Ytkvaliteten anges genom profildjupet
i fi. Två system finnas: 1) Maximalt tillås
tet profildjup anges direkt på ritningen i
kombination med ett speciellt bearbet*
ningstecken. 2) Ytkvaliteten anges genom
tecken i form av en, två eller tre triang*
lar med spetsen mot ytans beteckning. Yt*
terligare tre kvalitetsklasser erhålles ge*
nom att triangeltecknen kompletteras med
ett streck, parallellt med och utanför bas*
linjen.
De båda systemen framgå av fig. 4.
Approximativt kan RMS*värdet i mikro*
inch överföras till profildjup i y- genom
division med 10. Jfr Hallendorff, Ytjämn*
hetsstandardisering, Verkstäderna febr.
1946.
46
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
