Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ytbeskaffenhetens praktiska betydelse
Fig. 5. Ytor med a) stor och b) liten fylU
nadsfaktor.
Ytbeskaffenhetens praktiska
betydelse
Toleranser—ytfinhet
Det ligger nära till hands att tro, att en
viss tolerans alltid motsvaras av en viss
ytfinhet, vilket emellertid är ett stort miss*
tag. Man får icke utgå ifrån, att det ens
däst är hål och axlar med fin tolerans som
skola brotchas eller slipas, i många fall
fordras trots en stor tolerans en fin yta
och alltså bearbetning med brotch, slip*
skiva o. d. En kolvstång genom pack*
ningsbox kan t. ex. ha toleransområdet IT
9 men stången måste vara polerad.
En snäv tolerans är emellertid menings*
lös, om profildjupet är lika stort eller
större än toleransområdet.
För passningar är ytfinheten av stor be*
tydelse, eftersom man mäter ytterst på
profil topparna. Det spel, som en pass*
ning från början har, förstoras mycket
snabbt genom att profiltopparna i hålet
och på axeln nötas av. Ju grövre ytorna
äro, ju större blir spelökningen och pass*
ningen kan efter en kort användning helt
förlora sin karaktär.
Speciellt vid presspassningar är ytfinhe*
ten betydelsefull. Det visar sig, om man
skär itu ett pressförband, att delarna ha
praktiskt taget släta ytor, dvs. profiltop*
parna ha utjämnats. Man kan tänka sig
att övre hälften av profilen har fyllt ut
den nedre halvans ojämnheter. Fyllnads*
faktorn måste vara stor. Se fig. 5.
Profildjupets beroende av bearbetningsmetod
Den ytjämnhet, som erhålles vid ma*
skinbearbetning, är beroende av ett antal
faktorer, i första hand bearbetningsmetod,
bearbetningsdata och material. Den yta,
som erhålles vid svarvning, har helt annat
utseende än den, som erhålles vid exem*
pelvis fräsning eller vid slipning, även om
de jämförda ytornas ojämnheter eller pro*
fildjup äro lika stora. Profil djupen i tab. 1
och fig. 6 kunna anses representativa.
Jämförelse av bearbetade ytor. Standardytor
På konstruktionskontor och ute i verk*
staden kan det vara av vikt, att de olika
Tab. i. Exempel på profildjup enligt
Schmaltz.
Bearbetningsmetod Profildjup H i u
Skrubbsvarvning .......... 40—100
Grovsvarvning ............ 16—40
Slätsvarvning .............. 6-16
Finsvarvning med hårdmetall 2,5—6
Finsvarvning med diamant .. 1—2,5
Grovhyvling .............. 40—100
Släthyvling ................ 16—40
Finhyvling ................ 10-16
Vanlig borrning ............ 16—40
Finborrning ................ 6—16
Maskinbrotchning .......... 10—25
Handbrotchning .......... 6-10
2 ggr brotchat hål .......... 2,5—6
Grovfräsning, vals .......... 16—40
änd........... 40—100
Slätfräsning, vals .......... 6-16
änd........... 16—40
Finfräsning, vals .......... 2,5—6
änd........... 6—16
Grovslipning .............. 16-40
Medelfin slipning .......... 6—16
Finslipning ............... 2,5-6
Mycket fin slipning ...... 1—2,5
Vanlig läppning ........... 1,6—4
Finläppning ............. 0,3—1,6
Vanlig polering ........... 1—2,5
Finpolering ............... 0-1
MASKINTEKNIK
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
