Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FASTA FÖRBAND
Fig. 4/2. Konisk
kläm-hylsa för fastsättning
av innerringen till ett
kullager.
enligt toleransmåttsättningen tillåtna dia*
metrarna. Det kan erinras om, att en
temperaturskillnad av 100° C åstadkom*
mer en ökning i diameterskillnaden av
0,ii à 0,12 %>.
Vid Bratts metod för tryckoljemonte*
ring (se fig. 4/1) användes lämpligen svagt
koniska hylsor. Olja pressas in, bäst vid
navets tjockaste del, och åstadkommer den
erforderliga utvidgningen av navet och
hoppressningen av axeln.
Andra pressförband. Som pressförband
kan även anses anordningen med ut*
vändigt koniska klämhylsor (se fig. 4/2),
som användas särskilt för att göra fast
innerringen till ett kullager på axeln.
Likaså metoden att med skruvar klämma
fast en tudelad skiva på en axel. Skru*
varna i ett dylikt förband skola dragas
så hårt, att de åstadkomma den friktions*
kraft, som erfordras för att överföra det
vridande momentet.
Litteratur. L. Nordström, Värmespänning*
ar i ringar, rör och skivor, Tekn. Tidskr.
1946, s. 475; E. Bratt, Tryckoljemontering
av pressförband, Kullagertidningen 1946,
nr 2.
Kap. 5. Svetsförband
Nedan behandlas endast konstruktiva frå*
gor. Svetsarbetets praktiska utförande och
de metallurgiska frågorna i samband där*
med höra till Verkstadstekniken.
Svetsning användes i huvudsak
1.Vid tryckkärl och cisterner i stället för
nitning samt vid rörarbeten i stället
för flänsar eller skruvförband.
2. Vid balkkonstr. i stället för nitning.
3. Vid tunnplåtsarbeten, t. ex. radiatorer.
4. Vid maskinkonstruktioner i stället för
gjutning.
Fog- och svetstyper
Vanliga fogtyper
Enligt Svetskommissionens nomenklatur
förstås med fog ett för svetsning formgivet
ställe mellan arbetsstycken, vilka härför
hållas i visst inbördes läge, innan svets*
arbetet börjar.
Med »stumfog» förstås enligt samma
källa en fog, där arbetsstyckets delar ligga
i varandras förlängning utan överlappning
(kant mot kant). Alla fogar där detta ej
är förhållandet skulle således få betraktas
som »icke stumma». Man får ej med or*
det »stum» förstå, att de delar, som skola
sammansvetsas, intaga ett absolut stelt och
oföränderligt läge i förhållande till var*
andra. Huruvida arbetsstyckets båda delar
bliva förskjutbara eller icke förskjutbara
sinsemellan, blir beroende av konstruktio*
nen av det svetsade föremålet och icke av
om fogen är en s. k. stum eller icke stum
fog. Då det för konstruktören gäller att
välja lämpligaste fogform komma följande
faktorer att påverka valet: Svetsmetod,
godstjocklek, svetsläge och hållfasthets*
fordringar.
Några vanliga svetsfogar framställas i
fig. 5/1 och de ungefärliga användnings*
områdena för olika stumfogar i tab. 5:1.
Vid T*förband är T*K*fogen och motsva*
rande enkelfasad fog (T—1/2 V^fog), i
hållfasthetshänseende överlägsen den enk*
la kälfogen.
En överlappsfog kan i de flesta fall er*
sättas av en stumfog. Ofta användes över*
84
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
