Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maskinsvängningar
Fig. 2/4. Förstoringsfaktom som funktion
av v/v0 med F/P som parameter vid kon=
stant friktionskraft F.
Fig. 2/5. Fasförskjutningen som funktion
av v/vQ med F/P som parameter vid kon=
stant friktionskraft F.
ren uppfyllas. Den potentiella energin i
utsvängt läge beräknas därefter och sät?
tes lika med rörelseenergien vid passagen
genom jämviktsläget. Svagheten med den*
na metod ligger däri, att man måste antaga
svängningsformen (spec. noderna), varför
i regel endast grundsvängningens frekvens
kan erhållas med tillräcklig noggrannhet.
I kombination med Lagranges ekvationer
kan dock även första översvängningen er?
hållas.
För överslagsberäkningar är Dunker?
leys metod användbar. Den ger endast
någotsånär riktiga värden för två frihets?
grader och ger alltid lägre egensväng?
ningstal än de verkliga. (Se ex. 3 s. 111.)
Den enkla nedböjningsformeln (17) an?
vändes även ofta för överslagsberäkningar.
Den ger liksom Dunkerleys metod för låga
värden vid flera frihetsgrader.
Krafter på grund av svängningar
De i fig. 2/2 och 2/4 visade kurvorna
över amplitudförstoringen som funktion
av v/v0 gälla i princip även som mått på
kraftförstoringen. Ev. måste dock i vissa
fall hänsyn tagas till dämpningskrafterna,
om dessa uppträda inom systemet, såsom
fallet är t. ex. vid gummifjädrar. För
en obalans hos axlar och rotorer blir cent?
rifugalkraften från obalansen:
^ 1
G =–m- £––rs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
