Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stålbandstransportörer
Fig. 4/1. Skarvningsmetoder för stålband.
tillåtna dragspänningen uppgår till en
obetydlig bråkdel av detta värde näm*
ligen 1,5—2,5 kgf/mm2. Härtill kommer
böjspänningen ob~±t-E/D. För t —
= bandets tjocklek=l mm, D = ändskivans
diameter = 1000 mm och £ = 2,i -10*
kgf/mm2 fås ö& = 21 kgf/cm2, således be*
tydligt större än rena dragspänningarna.
Härav inses betydelsen av att icke bryta
bandet över en enda rulle med liten
diameter. Uppbrytning av underpar*
ten är i många fall önskvärd, men den
bör ske antingen över en stor skiva eller
över ett flertal mindre rullar placerade tätt
intill varandra. På grund av de låga drag*
spänningarna blir emellertid bandets
elastiska töjning mycket obetydlig. Nå*
gon permanent töjning såsom vid textila
remmar förekommer ej, och spännlagrens
rörelse kan väljas relativt liten.
Bandtjockleken varierar mellan 0,6—1,4
mm. Då kapaciteten kräver bredare band
än 800 mm, kunna sidskarvade band an*
vändas, och det är tack vare fabrikantens
speciella nitskarvningsmetoder (fig. 4/1)
möjligt att utföra stålband med bredder
upp till 4 à 5 m. Dylika breda band äro
ej i första hand transportband, utan de
utgöra vanligen upplag eller sorterings*
bord för visst gods och röra sig med låg
hastighet. Skarvning i bandets tvärrikt*
ning sker på samma sätt genom nitning.
Den hårda och glatta yta, som kallvals*
ningen åstadkommit, är i flera avseenden
fördelaktig. Dels är den mycket motstånds*
kraftig mot såväl vanligt slitage som kor*
rosion, dels medgives effektiv avstrykning
även av klibbigt gods, enär avstrykaren
med stor kraft kan pressas mot bandets
yta, och slutligen bli friktionsförlusterna
vid »släpande band» mindre än vid gum*
miremmar. Framhållas bör också, att stål*
bandet besitter större styvhet än en textil*
rem, vilket bl. a. medför att bandet kan
belastas ut i kanten, utan att denna ger
efter och godset faller av.
Ett stålband är lättare än en lika bred
gummirem, men vid samma kapacitet hos
banden är skillnaden i vikt per m obetyd*
lig. Stålband finnas att tillgå i tvenne kva*
liteter, kolståls* och rosthärdig kvalitet.
Båda materialen ha ungefär samma brott*
hållfasthet och sträckgräns, men de rost*
härdiga banden ha betydligt lägre propor*
tionalitetsgräns, och dragspänningen får
ej överstiga 2,o kgf/mm2 vid kolstålsband.
Kupat band
Kupningen medför påkänningar i ban*
dets tvärriktning, som kunna beräknas ur
uttrycket o=(±t/2R)E, där t = bandets
tjocklek och R = kupningsradien, uttryck*
ta i samma enhet. Då avsevärda spännin*
gar redan förut finnas i bandets längd*
riktning, i synnerhet då bandet passerar
över ändskivorna, inses, att kupningen ej
kan göras så kraftig som vid textila band.
De kupade banden, vilka liksom de pla*
na kunna förekomma i kolstålskvalitet
eller i rosthärdig kvalitet, ha avsevärt
större lastförmåga än plana band med
samma bredd och möjliggöra dessutom
transport av »lättflytande» material, som
svårligen skulle kunna transporteras på
plana band. Kupade stålband förekomma
i två typer:
a) Självkupande band.
b) Förkupade band.
MASKINTEKNIK
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
