Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRANSPORT ANLÄGGNINGAR
Den förstnämnda typen utgöres av ett
plant och relativt tunt stålband, som ge»
nom egenvikten och lastens vikt antager
kupad form. För erhållande av nöjaktig
kupning kunna i regel icke smalare band
än 500 mm användas. På grund av den
tjockleksbegränsning, som måste iakttagas
för självkupande band, böra desamma som
regel endast användas för icke slitande
material.
De förkupade banden bibringas redan
vid tillverkningen en viss kupad form,
med pilhöjden varierande från 11 till 25
mm, beroende på bandbredden. Genom
lastens vikt och speciella uppbärningsan»
ordningar ökas kupningen ytterligare.
Förkupade stålband kunna användas för
de vanligast förekommande transportma»
terialen, även slitande sådana.
Allmänna anordningar
i. Plant stålband
Ändskivorna utföras vanligen av gjutjärn.
Undantagsvis förses drivskivans bana med
en beläggning av trä för att öka dragför»
mågan. Skivdiametern bör som regel aldrig
väljas mindre än lOOOxbandtjockleken,
och det är endast till fördel för bandets
livslängd, om relationen mellan ändski»
vediametern och bandtjockleken ökas till
1100 à 1200. Skivbredden tages vanligen
mindre än bandbredden, vilken anordning
förutom minskad vikt medför vissa andra
fördelar. Banan svarvas noggrant cylind»
risk på mitten med sidopartierna svagt
koniska. För att tillåta noggrann justering
av axlarnas riktning skola ändskivelagren
vara utförda som spännlager såväl vid
transportörens drivände som vid spänn»
änden.
Bandhastigheten är ungefär densamma
som vid gummiband. Hastigheter upp till
3 m/s hava använts i en del fall för visst
gods utan olägenheter annat än i form av
ett visst, något störande ljud från bandet,
i synnerhet då det arbetar i tomgång. I
allmänhet går man därför ej över v = 2 m/s.
Ju längre transportör desto högre hastig»
het. Korta transportörer med 1 = 40 à 50 m
köras med ca 1 m/s hastighet.
Drivanordningen naturliga placering är
vid transportörens avlastningsända, men
man kan dock t. o. m. vid längre träns»
portörer anbringa drivmaskineriet vid på»
lastningsändan utan större olägenhet.
Drivskivans varvantal håller sig mellan 30
och 60 v/min, och driften kan därför med
fördel ske från en kuggväxelmotor an»
tingen direktkopplad eller ansluten med
en kedje» eller kuggväxel.
Avlastning sker enklast medelst en avstry»
kare, som placeras snett över bandet och
vilar mot detsamma. Om avstry karen utfö»
res plogformad, kan godssträngen delas
och samtidigt avlastas åt bandets båda
sidor. För pulverformiga och småstyckiga
material är det möjligt att på en punkt av»
stryka en del av godset, på en annan punkt
ytterligare en del osv. och eventuellt låta
resten passera över ändskivan. Fall finnas,
då man låtit olika slag av pulverformigt
material transporteras i strängar bredvid
1. Spännorgan
2. Spännram
3. Spännskiva
4. Pålastn.»anordn.
9. Stålband
10. Bandstyrningar
11. Brytpunkter
12. Bärrullställ
Fig. 4/2. Anord*
riirig av stålbands=
transportör.
13. Avstrykare
14. Drivanordning
15. Bandrensare
16. Drivändskiva
324
INGEN JÖRS HANDBOKEN
5. Rännsidor
6. Fast bandunderlag
7. Uppbrytn.»anordn.
8. Transportställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>