Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRANSPORT ANLÄGGNINGAR
Fig. 6/5. Skraptransportör för dubbla
kedjor.
Skraptransportörer med enkel kedja
eller kätting arbeta med små eller måttliga
kapaciteter. I enstaka fall förekommer, att
man bär upp skraporna med rullar för
minskande av friktionen och eventuella
oljud. I allmänhet arbeta de dock helt
med glidfriktion.
Stora kapaciteter
Vid större kapaciteter användas två
parallellöpande kedjor, och skrapan an?
bringas då ofta mellan dessa och infästes
mitt på höjden (fig. 6/5). Skrapan blir då
väl styrd av kedjorna och kan utföras
lång, 0,5—0,8 m, så att transportörens ka?
pacitet blir stor. Det är även lätt att an?
ordna materialtransport på såväl över? som
underpart. I detta fall är det motiverat att
uppbära såväl kedja som skrapa av rullar,
för vilkas goda funktion lämplig smörjning
bör anordnas. Kullagerinbyggnad är att
föredraga men ställer sig rätt dyr. Själv?
smörjande bussningar kunna även använ?
das. Effektbehovet blir på detta sätt äv?
sevärt lägre.
Allmänna beräkningsgrunder
Kapaciteten vid horisontaltransport kan
beräknas ur uttrycket:
0 = 3,6 • - • y • v ton/h,
a
där i = den godsmängd i dm3, som varje
skrapa anses transportera,
a = avståndet mellan skraporna = 0,4
till 0,8 m, alltefter storleken,
7 = godsets volymvikt i kg/dm3
(ton/m3) och
v = skrapans hastighet i m/s.
Vid 20° lutning blir kapaciteten ca 80 %
av ovanstående, vid 30° lutning ca 60 %>
och vid 40° endast ca 40 °/o.
Effektbehovet beräknar man bäst ge?
nom att räkna på de olika friktionsmot?
stånden var för sig, sedan man skaffat sig
kännedom om vikten av de olika rörliga
delarna. Till ledning lämnas några uppgif?
ter å motståndskoefficienter.
Motståndskoeff. för kedjor och skrapor
vid glidskor = 0,35—0,6
dåligt smorda rullar = 0,25—0,35
väl smorda rullar = 0,12—0,25
Motståndskoeff. för godset mot rännan =
. =0,35—0,6.
Härtill kommer som vanligt böjnings?
motstånd vid kedjor, lagerfriktioner vid
driv?, spänn? och brytskivor samt vid
O * H
transport i lutning lyftarbetet = hk.
Medbringartransportörer för
timmer, massaved o. d.
i. Ränntransportörer eller keratter
För transport av timmer och ved vid
sågverk och massafabriker ha utbildats
speciella typer av medbringartransportö?
rer med släta eller taggade medbringare på
enkel eller dubbel kedja, löpande i ränna
av plåt eller trä. Fig. 6/6 visar sektion av
en sådan ränntransportör för enkel kedja.
Hithörande transportörer, vid vilka stoc?
ken rör sig i sin längdriktning, kallas ofta
keratter.
Fördelar: Enkel konstruktion med mot?
ståndskraftiga, rörliga delar, vilket är nöd?
336
INGEN JÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
