Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skopverk
så att ej vid eventuellt strömavbrott ele?
vatorn går baklänges och de lastade sko?
porna hastigt störta ned i schaktet och
tömma sitt innehåll i botten.
Pålastning sker normalt vid elevatorns
fotända och bör ske jämnt och likformigt.
Godset får i allmänhet ej vara storstyc?
kigt, ty stora stycken kunna då sätta sig
fast i skoporna. Kommer godset från en
ficka, erfordras en matare i form av ett
skakbord e. d. I en del fall tillföres godset
mycket lågt i bottensektionen, och sko?
porna fylla sig genom grävning. Elevato?
rer arbeta under sådana förhållanden till?
fredsställande, endast om godset är fin?
styckigt och mjukt, t. ex. spannmål, eller
pulverformigt såsom sand. Fyllningsförlop?
per blir för övrigt beroende av skopans
hastighet, därigenom att centrifugalkraf?
ten i viss mån hindrar effektiv fyllning.
En betydande fördel vid lågt anordnad på?
matning är, att värdefulla höjdutrymmen
sparas, elevatorn kan göras kortare och
billigare, och man kan slippa att sänka
ned densamma i golv? eller markplanet.
I de flesta fall föredrager man dock att
anordna pålastning högre upp, så att god*
set till större delen faller direkt i skopor?
na, då de äro på väg uppåt. Öppningens
bredd göres något mindre än skopans
längd, men spill kan givetvis icke und?
gås, och materialet hopar sig så småning?
om i botten, ofta i form av en samman?
packad massa. Då fotaxeln vanligen är
rörlig i gejder i och för efterspänning av
remmen eller kedjorna, utgör godset i bot?
ten ej blott ett hinder för axelns rörelse
nedåt utan kan även förorsaka svåra drift?
avbrott, om skopan skulle köra fast i mas?
san. Risken för fastkörning elimineras, om
elevatorn anordnas med lös plåtbotten in?
uti den fasta, med radien avpassad efter
fotskiva och skopa, och så anordnad, att
den följer med fotskivan och medger ett
konstant och relativt obetydligt avstånd
mellan skopkant och plåtens insida.
Fördelar: Skopelevatorn är att anse som
den billigaste transportanordningen för
vertikaltransport, när det gäller småstyckigt
gods och lyfthöjder intill 30 m. Den med?
giver höga kapaciteter. Vid hastigt gående
remelevatorer kan man utan svårigheter
erhålla 200 m3/h, och mera långsamtgå?
ende kedjelevatorer med kontinuerligt an?
ordnade skopor kunna utföras för ännu
större kapaciteter. Skopelevatorer äro föga
skrymmande, taga upp obetydligt golvut?
rymme och kunna utföras praktiskt taget
dammtäta.
Nackdelar: Skopelevatorer lämpa sig ej för
transport av storstyckigt gods, som lätt
kan fastna i en skopa. Slitaget och un?
derhållet är ofta stort, i synnerhet om god*
set är hårt och slitande. Driftsäkerheten är
ej så hög, som önskvärt vore. En skopa
kan lätt komma i kläm, en kedja kan
plötsligt brista, och en rem kan vid fast?
körning slira på drivskivan, så att den ej
blott förstörs utan även kan förorsaka
eldsvådetillbud. Plåthöljena äro i viss
mån farliga vid eldsvåda, enär de kunna
Fig. 8/2. Fotände av vertikal remelevator
med rörlig botten. s = spänntrummans rö=
relse, a = det konstanta avståndet mellan
skopkant och botten.
MASKINTEKNIK
345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
