Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skopverk
Remmen bör vid skopelevatorer vara
starkare än vid remtransportörer, dels på
grund av att remkraften är relativt större
och dels därför att rembultarna, som fästa
skopan vid remmen, hårt anstränga dennas
vävlager. För gummiremmar bör man där*
för välja 32 oz vävinlägg eller ännu kraf*
tigare, balataremmarnas vävlager åter äro
i allmänhet tillräckligt kraftiga för ända*
målet. Av bomullsremmar bör man an*
vända den starkaste kvaliteten. Remmen
skarvas på olika sätt, enklast medelst bult
eller överlappning enligt fig. 8/3. Bultskarv
enl. a kan dock endast användas vid tun*
nare remmar. Metallskarvar (se Remtrans*
portörer) förekomma även. De måste dock
vara mycket starka. Rembultarna (fig.
8/4) bör vara av klena dimensioner, 1/4"
till 3/8", så att remmen genom hålupptag*
ningen ej försvagas mer än nödvändigt.
Man använder hellre ett stort antal, så att
påkänningarna fördelas jämnare över hela
rembredden. Det är i synnerhet vid sko*
pans grävning som skopinfästningarna an*
strängas, men det normala moment, som
den lastade skopan utövar på infästningen,
får ej heller underskattas. Vid större
skopor anordnas bultarna i tvenne hori*
sontella rader på tämligen kort avstånd
från varandra. Är avståndet för stort,
uppstå farliga påkänningar, när skopan
passerar över remtrummorna, vilka kunna
ha till följd, att rembultarna äta sig ige*
nom remmen och lossna, varefter fastkör*
ning lätt äger rum. Vid större skopor är
det därför lämpligt att utföra baksidan,
som ligger mot remmen, svagt cylindrisk
att passa trummans radie.
Vertikala elevatorer med centrumav*
stånd upp till 12 à 15 m bruka i regel ar*
beta tillfredsställande utan särskild styr*
ning av remmen. Vid höga elevatorer ris*
kerar man dock, att remmen råkar i sväng*
ningar, så att skopkanten hugger i plåt*
höljet. Härför kan man skydda sig genom
att anbringa styrplank av hyvlat trä inuti
Fig. 8/5. Skopelevator med enkel Ewarts=
kedja.
elevatorhöljet (fig. 8/1). Eventuellt kunna
stödrullar användas.
Lutande elevatorer måste anordnas med
uppbärningen av den lastade parten an*
tingen i form av bräder eller plåt utefter
hela sträckan eller i form av tätt placerade
bärrullar. Den senare anordningen ger
minskad friktion och bör ur eldfarlighets*
synpunkt föredragas.
Vid remelevatorer är det i regel nöd*
vändigt att vid fotändan anbringa säker*
hetsanordningar, som hindra godset att
komma mellan rem och fottrumma.
Kedjeelevatorer
Dessa kunna arbeta med ett flertal oli*
ka kedjor. För lätt gods kunna de billiga
Ewartskedjorna mycket väl användas (fig.
8/5). De s. k. stålbultade kedjorna torde
vara vanligast, därjämte förekomma kom*
binationskedjor av Herkules* och Magni*
typ och vid lutande elevatorer även stål*
bussade kedjor med rullar (se Kap. 1).
Skopavståndet blir givetvis en multipel av
delningen. Vid kontinuerligt anbragta sko*
por blir avståndet = delningen och uppgår
till 150—300 mm, i andra fall väljes av*
ståndet större, 300—600 mm. Önskar man
centrifugaltömning av skoporna, vilket vid
intermittent placerade skopor och vertika*
la elevatorer är nödvändigt, får man an*
vända de hastigheter, som angivits i tab.
8:1. I regel uppgår kedjehastigheten till
MASKINTEKNIK
347
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
