Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRANSPORT ANLÄGGNINGAR
så att godset vilar på pallningen, varefter
vagnen kan användas för nya transporter.
Vagnarna kunna även utrustas med en
handvinsch monterad på ett högt stativ,
och med denna anordning har man möj*
lighet att lyfta lasten 1 m eller mera,
varigenom omlastning till och från last*
bilsflak o. d. underlättas.
Transport med häst. En hästs dragförmåga
på hård väg kan antagas motsvara ca
1500 kg last, och hans kapacitet kan upp*
skattas till ca 2500 meterton/h. Stundom
förekommer, att hästar draga vagnar på
spår, och arbetsförmågan kan då uppgå
till 7500 meterton/h. Transport med häst
och vagn kan vara berättigad vid väg*
längder mellan 300 m och 1000 m.
Lin- och kättingdrivna spårbanor
Enklast bland dylika anordningar är
tyngdkraftsbanan, som någon gång an*
vändes, där gods transporteras i svag lut*
ning nedåt. En lastad vagn anslutes till
en lina eller kätting, som omböjes kring
ett hjul med bromsanordning i banans
övre ände och vars andra ände kopplas
till en tom vagn. Den lastade vagnen drar
upp den tomma, och energikostnaden blir
noll.
En liknande anordning är Hunts bana,
som förr var vanlig vid kajer och upp*
lagsplatser. Arbetsprincipen är, att den
lastade vagnen vid nedfarten utefter den
fasta eller i vissa fall åkbara bryggan
över upplaget, lyfter upp en större mot*
vikt till en något högre nivå. Detta sker
genom att vagnen, sedan den fått viss
fgart, drar med sig en »släde» eller med*
bringare, som medelst utväxling i form av
en talja höjer motvikten. Vagnen stoppas
av ett flyttbart tömningsanslag, och av*
lastning sker genom att sidoluckor öpp*
nas. Motviktens lägesenergi återför sedan
tomvagnen automatiskt till banans övre
punkt, där pålastning på nytt sker. På
sin tid ansågs banan effektiv, då den hade
en kapacitet av ca 100 ton kol/h, krävde
endast en mans betjäning och kunde byg*
gas i längder upp till ca 200 m. En och
annan Hunts bana torde ännu finnas i
funktion, men den uppfyller ej nutida
krav på kapacitet och låga driftskostna*
der.
Lin* och kättingdrivna spårbanor med
vagnar, som kunna till* och frånkopplas
en ändlös draglina, resp. kätting, före*
komma dock alltjämt. Vid lindrift gå de
allmänt under det något missvisande be*
nämningen kabelbanor.
Beträffande arbetssätt och anordning av
driften hänvisas till efterföljande kapitel
om linbanor. Dessa båda transportanord*
ningar skilja sig huvudsakligen endast
därigenom, att banan i ena fallet utgöres
av en lina, i andra fallet av spår på mark*
eller golvyta. De lastade vagnarna gå på
det ena av två parallellöpande spår, tom*
vagnarna på det andra. Intet hindrar
emellertid transport på båda spåren, och
det är ej heller nödvändigt, att spåren
löpa parallellt. Vagnarna röra sig dock
alltid i en sluten krets (om man bortser
från sällan förekommande s. k. pendel*
drift), och frånkopplas vid banans änd*
stationer, där de föras runt för hand av
personalen. Tillkopplingen sker i regel
manuellt med ett enkelt grepp, och från*
kopplingen automatiskt. För ändamålet
finnas ett flertal kopplingsapparater av
olika konstruktion. Dragorganet kan lig*
ga ovanför eller under vagnarna.
Vid massgodstransport kunna vagnarna
lätt anordnas för automatisk tömning var
som helst utefter banan. Vid styckegods*
transport åter sker avlastning vanligen vid
en av ändstationerna, då vagnarna äro
frånkopplade. Pålastning sker så gott som
alltid vid en ändstation. Banan kan läg*
gas i kurvor utan att vagnarna behöva
lösgöras från draglinan. Fig. 14/3 visar
en lindriven spårbana med överlina i
kurva med liten radie.
Sådana banor finnas utförda för träns*
portsträckor om 1000 m och mera, van*
376
INGEN JÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>