Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRANSPORT ANLÄGGNINGAR
Fig. 17/4. Plan över släpskopeanläggning
för kolupplag vid järnväg.
Beräkningsgrunder
Kapaciteten beror på skopstorleken,
skraplängden och de hastigheter, som an*
vändas. För normala linhastigheter enligt
ovan gäller i gynnsamma fall tab. 17: 1,
angivande kapacitet i m3/h.
Kapaciteten sjunker fort med ökad
skraplängd. Skraplängder > 120 m böra
om möjligt undvikas.
Effektbehovet är relativt stort. Motstån*
den vid skopans rörelse uppgår i medeltal
till 60—70% av totala lasten, och till?
fälligtvis kunna dc uppgå till över 100 %>.
Maximal linkraft brukar beräknas =1,2
ggr total släpad last. Spelen äro stån*
dardiserade efter dragkraften, och 900,
1200, 1800, 2500, 3500, 4500, 6000 och
7500 kgf äro vanliga värden. Ett 3500
kgf spel brukar utrustas med en 45—50
hk motor, vilket tämligen väl motsvarar
max. effektbehov vid v=\ m/s utan hän*
syn till spelets verkningsgrad. För beräk*
ning av energiförbrukningen torde man
kunna utgå från att arbetsförloppet mot*
svarar en kontinuerlig effektförbrukning =
= halva motorns effekt. En överslagsräk*
ning ger, att energiförbrukningen per ton
kol och 100 m skraplängd uppgår till
0,4—0,6 kWh. För grus, kalksten och
malm måste högre värden antagas.
Släpskopors användning
Vid rektangulära upplag gör man med
fördel spelet åkbart utefter långsidan och
mottornet likaså åkbart utefter den mot*
satta sidan. Man kan sedan mata godset
på en efter långsidan löpande transportör.
Man har mycket stora möjligheter att an*
ordna anläggningen, så att den passar de
lokala förhållandena och får stor kapa*
citet.
Släpskopor användas vid upplag av kol,
koks, flis, sand, makadam, kalksten,
m. m., fig. 17/4. För gruvor finnas spe*
ciella skrapspel, ofta tryckluftdrivna. I
många fall är ej godsets transport det vä*
sentliga utan snarare en utgrävning såsom
vid grustag (fig. 17/5), vid väg*, kanal* och
dammbyggnader, för röjning, utfyllning,
dränering och muddring. En variation av
släpskopan är den s. k. kabelsläpskopan
eller kabelbaggern, där skopan är åkbar
på en höj* och sänkbar bärkabel, som i
ena ändan är fastgjord i en hög mast, mot
vilken skopan med utgrävt gods hissas
upp och automatiskt avlastas.
Fig. 17/5. Schematisk uppställning vid grustag. Utgrävning och lastning i tippvagnar
eller bilar.
396
INGEN JÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
