Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIELLA RÖRLEDNINGAR
rörledningar, vilka transportera explosiva
gaser, i vilka säkerhetsventiler ej äro
lämpliga.
Bakslagsventiler, fig. 6/31, användas, då
man önskar att det genomströmmande
mediet skall kunna passera ventilen endast
i en riktning. Ventilen utföres i allmän*
het som en vanlig sätesventil men utan
ventilspindel. För att lyfta ventilen er*
fordras ett visst övertryck på inström*
ningssidan. Bortfaller detta tryck kan ven*
tilen ej längre hållas i öppet läge utan
stänger. För att förstärka stängningsver*
kan förses käglan ofta med en spiralfjäder
på översidan. Ibland ersättes käglan av en
klaff, fig. 6/32, som kan vara utbalanse*
rad med hävarm och motvikt. Ofta utrus*
tas klaffventilen med oljebroms för att
dämpa klaffens rörelser. Sätesventiler
med lös kägla kunna även användas som
bakslagsventiler.
Rörbrottsventiler insättas i ångledningar
från ångpannor för att skydda vid rör*
brott. Ventilen stänger automatiskt av den
skadade rörledningen då rörbrott inträf*
far. Återställningen av ventilen sker i
allmänhet för hand. Fig. 6/33 visar en så*
Fig. 6/33.
Fig. 6/33. Rör brottsventil.
Fig. 6/34. Rörbrottsventil för klena
ledningar.
dan ventil. Ventilen stänges när en viss
strömningshastighet i rörledningen över*
skrides. Rörbrottsventiler ersättas ofta
med elektromotordrivna ventiler. Fig. 6/34
visar en rörbrottsventil för små rörled*
ningsdimensioner.
Kap. 7. Isolering av
rörledningar
Isolering av rörledningar utföres i all*
mänhet för att nedbringa värmeförlusten
till omgivningen eller — vid kylanlägg*
ningar — för att minska värmeinstrål*
ningen från omgivningen.
Isolering och ytbeklädnad
Isoleringsmaterial. Beroende på isolerings*
materialets ursprung och utförande skil*
jer man mellan:
1. Isoleringsskålar av oorganiskt material,
t. ex. mineralull, magnesia etc., vilka ut*
göras av fasta cylindriska rörformstycken
uppslitsade längs en eller flera generatri*
ser.
2. Isoleringsrör av oorganiskt material, t. ex.
mineraludd, vilka utgöres av cylindriska
rörformstycken. Vanligen sammanhålles
isoleringsmaterialet i dessa av ett hölje
av papp, nät eller liknande material.
3. Isoleringsmantlar av oorganiskt material,
t. ex. mineralull vilka utgöras av ur iso*
leringsmattor tillskurna stycken med en
bredd motsvarande det isolerade rörets
yttre omkrets. Isoleringen formas cylind*
riskt kring röret först vid montaget. Iso*
leringsmaterialet är vanligen insytt mel*
lan två lager papper, väv, trådnät eller
liknande material eller försett med sådan
beklädnad på en sida.
4. Oorganisk massaisolering, t. ex. magnesia,
asbestkiselgurmassa etc. Massan utröres
526
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
